bloggen
Jag studerar social- och hälsoförvaltningsvetenskaper vid Östra Finlands universitet, och mina magisterstudier är nu på slutrakan. I studierna ingår en frivillig arbetspraktik, som jag bestämde mig för att utföra nu på slutet. Praktiken kändes som ett bra sätt att få arbetserfarenhet från ett annorlunda arbete. Jag arbetar som farmaceut vid sjukhusapoteket i Seinäjoki och har studerat vid sidan av arbetet. Efter min praktik blir jag färdig magister i samhällsvetenskaper.
I Finland uppgår kostnaderna för bristande patientsäkerhet till över en miljard euro per år. Samtidigt stannar värdefull säkerhetsinformation i separata system och kan inte utnyttjas för utveckling, ledning och beslutsfattande inom social- och hälsovården.
Jag studerar vårdvetenskap för tredje året vid Åbo Akademi i Vasa och gjorde min 100 timmars arbetspraktik på Klient- och patientsäkerhetscentret. Min praktik var intressant och jag fick bland annat delta i det nationella Klient- och patientsäkerhetsseminariet som ordnas av centret.
En god digital hälsolitteracitet hos alla som arbetar inom hälso- och sjukvården är en förutsättning för patientsäkerheten, men hur kan den bedömas? En litteraturöversikt gav en bild av nuläget och visade att mängden forskningsdata fortfarande är liten och av varierande kvalitet.
I Finland är regelverket för klient- och patientsäkerhet utspritt och svårtolkat. Den här bloggtexten beskriver varför en enhetlig lagstiftning är nödvändig och hur den kan förbättra säkerheten, förtydliga ansvarsfördelningen och sänka kostnaderna.
Principen för lean-filosofin är kontinuerlig förbättring. Ett sätt är att bedriva svinnjakt, där man identifierar och avlägsnar allt sådant som inte ger något mervärde för arbetet eller för klienterna och patienterna. Jakten handlar inte om att leta efter skyldiga och inte heller om att effektivisera personalens arbete till det yttersta eller skära ner resurserna.
För att garantera en säker vård, omsorg och service för utsatta grupper, såsom äldre, närståendevårdare och ungdomar med mental ohälsa eller missbruksproblematik, måste servicesystemet ha kapacitet att förutse, observera och reagera. Indikatorsystemen erbjuder ett konkret och praktiskt verktyg för detta.
Jag heter Rebecka och studerar hälsovetenskaper vid Åbo Akademi i Vasa. Mitt huvudämne är vårdvetenskap. Till studierna hör en praktikperiod på 100 timmar som jag har avlagt vid Klient- och patientsäkerhetscentret.
Kostnaderna för negativa händelser och farliga situationer har beräknats utgöra upp till 13 procent av de totala kostnaderna för hälso- och sjukvården [1]. I Finland uppgår kostnaderna till över en miljard euro per år [2]. Dessutom är de nuvarande anmälningssystemen och anmälningsförfarandena oenhetliga och informationen underutnyttjas, vilket försämrar lärandet och utvecklingen av patientsäkerheten.
Målet med projektet DEAHL Baltic är att förbättra den digitala hälsolitteraciteten hos yrkesutbildade personer och organisationer inom hälso- och sjukvården i hela Östersjöregionen. Så kan vi stötta i synnerhet utsatta personer, såsom äldre och invandrare, att navigera inom den allt mer digitala hälso- och sjukvården.
