bloggen
För att garantera en säker vård, omsorg och service för utsatta grupper, såsom äldre, närståendevårdare och ungdomar med mental ohälsa eller missbruksproblematik, måste servicesystemet ha kapacitet att förutse, observera och reagera. Indikatorsystemen erbjuder ett konkret och praktiskt verktyg för detta.
Jag heter Rebecka och studerar hälsovetenskaper vid Åbo Akademi i Vasa. Mitt huvudämne är vårdvetenskap. Till studierna hör en praktikperiod på 100 timmar som jag har avlagt vid Klient- och patientsäkerhetscentret.
Kostnaderna för negativa händelser och farliga situationer har beräknats utgöra upp till 13 procent av de totala kostnaderna för hälso- och sjukvården [1]. I Finland uppgår kostnaderna till över en miljard euro per år [2]. Dessutom är de nuvarande anmälningssystemen och anmälningsförfarandena oenhetliga och informationen underutnyttjas, vilket försämrar lärandet och utvecklingen av patientsäkerheten.
Målet med projektet DEAHL Baltic är att förbättra den digitala hälsolitteraciteten hos yrkesutbildade personer och organisationer inom hälso- och sjukvården i hela Östersjöregionen. Så kan vi stötta i synnerhet utsatta personer, såsom äldre och invandrare, att navigera inom den allt mer digitala hälso- och sjukvården.
Säker vård, omsorg eller service uppstår inte av en slump – det krävs systematiskt arbete, fungerande strukturer och processer, tillräckliga resurser och också aktuella verktyg.
Det är viktigt att vi också i fortsättningen kan tala och skriva om klient- och patientsäkerhet på finska. För att det ska vara möjligt måste vi göra ett systematiskt termarbete och använda språket i många sammanhang.
Egenkontrollen är en viktig del av kvalitets- och säkerhetshanteringen inom social- och hälsovårdstjänsterna. Med hjälp av den kan man säkerställa att det dagliga arbetet på serviceenheterna följer tjänsteanordnarens och tjänsteproducentens mål och anvisningar. Men fungerar egenkontrollen bara när anvisningarna följs? Eller borde vi gå ännu djupare?
Hur kan vi tala om klientsäkerhet inom socialvården och det sociala arbetet på ett konkret och begripligt sätt? Bland annat den här frågan fick jag när jag kom till mitt nuvarande jobb för knappt två år sedan. Samtidigt önskade man material som beskriver klientsäkerheten och ger en konkret uppfattning om vad det är frågan om. Materialet skulle stötta cheferna och dem som arbetar med klienterna samt kunna användas för introduktion och kompetensutveckling.
Det är allmänt känt att fall orsakar större delen av olyckor bland äldre människor. Den vanligaste platsen är hemmet, men även sjukhus är en mycket vanlig olycksplats. Enligt olika studier sker fallolyckor 1,4-10/1000 vårddagar och mer än hälften av äldre över 65 år som bor på institutioner faller.
Under praktikperioden som hör till mina högskolestudier arbetade jag vid Klient- och patientsäkerhetscentret i knappt två månader. Jag kom på idén att göra praktik på centret efter en expertföreläsning under ett av mina studieavsnitt. harjoitteluun erään opintojakson asiantuntijaluennon inspiroimana.
