Jaana Kalliokoskis blogginlägg: Det lönar sig att förebygga trycksår
Min nya studie handlar om trycksår inom långtidsvården. Målet är att hitta de bästa rutinerna för att förebygga trycksår och därmed förbättra vårdens kvalitet och säkerhet. Med större kunskap och högklassig vård kan man också öka personalens kompetens och arbetsnöjdhet samt höja arbetets attraktivitet så att arbetstagarna stannar kvar inom social- och hälsovården. Målet med studien är också att stödja användningen av evidensbaserade metoder för att förebygga trycksår, vilket minskar kostnaderna för vården av uppkomna skador.
Bättre kunskap om uppkomsten av trycksår
Benämningen liggsår har ersatts av trycksår, för numera förstår man bättre varför de uppstår. Tidigare tänkte man att orsaken var att personen ligger stilla. Tack vare forskning förstår man nu att en ytlig skada också kan orsakas av andra former av tryck: långvarigt sittande, tyngden av någon medicinteknisk produkt eller friktionen mellan huden och lakanen.
Benämningen tryckskada ger en bättre beskrivning av skador av olika grad: allt från rodnad, då huden fortfarande är hel, till djupa sår genom alla hudlager, ända in till benvävnaden.
Att förebygga är den bästa vården
Vid vården av trycksår anses förebyggande vara den bästa och förmånligaste metoden. Kostnaderna för förebyggande beräknas vara cirka 10 procent av kostnaderna för att behandla trycksår. Kostnaderna för trycksår beräknas uppgå till 350–525 miljoner euro per år, det vill säga cirka 2–3 procent av de totala kostnaderna för hälso- och sjukvården.
Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska vården vara högkvalitativ och säker och baseras på evidens och god praxis. Trots det bedöms 55 000–80 000 patienter i Finland lida av trycksår.
Det är viktigt att identifiera de personer som löper risk för trycksår, och det finns olika indikatorer för riskbedömning. Riskbedömningen i sig förebygger inte skador, utan den måste också leda till handling.
Utbildning behövs
Detta väcker frågan om det finns brister i kompetensen, när upp till 60 procent av trycksåren inte noteras. Att förebygga och observera trycksår är framför allt vårdpersonalens uppgift.
När man planerar utbildningar bör man lyssna på vårdpersonalen, för enligt tidigare forskning har de en rätt bra bild av sin egen kompetens.
Utöver teoretisk kunskap bör utbildningen också innehålla andra mer praktiska undervisningsmetoder. Yrkespersonernas kunskaper om trycksår och deras positiva inställning till förebyggande av trycksår kan förstärkas genom utbildning där olika lärstilar beaktas.
Använda källor
Hotus. 2023. Painehaavan ehkäisy ja tunnistaminen aikuisilla – Hotus-hoitosuositus. Hotus-hoitosuositus: Painehaavan ehkäisy ja tunnistaminen aikuisilla – Hotus
Keränen, T. Painehaavoista jää tunnistamatta yli puolet. Lääkärilehti. Ajankohtaista 25.11.2019. https://www.laakarilehti.fi/ajassa/ajankohtaista/painehaavoista-jaa-tunnistamatta-yli-puolet/
Parisod, H., Holopainen, A., Koivunen, M., Puukka, P., & Haavisto, E. 2022. Factors determining nurses’ knowledge of evidence-based pressure ulcer prevention practices in Finland: a correlational cross-sectional study. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 36(1), 150–161. https://doi.org/10.1111/scs.12972
Soppi, E., & Ahtiala, M. 2020. Painehaavan synty, tunnistaminen ja ehkäisy. Yleislääkäri, 35(6), 18–21. https://www.terveysportti.fi/apps/dtk/ltk/article/yll00018?toc=
———
Skribenten Jaana Kalliokoski är sjukskötare och magister i hälsovetenskaper samt doktorand inom klinisk medicin. Hon är intresserad av hur klient- och patientsäkerheten kan förbättras med fokus på vårdarbetets kvalitet och kompetensutveckling.