Siirry sisältöön
Bloggen

Tuija Ikonens blogginlägg: Ta kontroll över riskerna och sluta med krispratet


 

När jag följer nyheterna om hälso- och sjukvården kommer jag att tänka på den gamla folksagan om kycklingen som fick ett ekollon i huvudet. ”Himlen faller ner”, tänkte kycklingen och sprang för att berätta för de andra om den annalkande katastrofen. Snart tog alla djur i området till flykten. Om kycklingen eller någon annan hade tagit sig tid att stanna upp för att se vad som föll ner, skulle stämningen då ha varit en annan?    

Krisen inom hälso- och sjukvården, vårdkrisen och omsorgskrisen är aktuella samtalsämnen – och framför allt den skriande bristen på vårdpersonal. Jag vill inte undervärdera oron, men det finns också mycket som talar för att den finländska vårdhimlen inte har fallit ner och inte är på väg att falla ner.

Enligt statistikjämförelser inom OECD är det mycket som fungerar bra i Finland.

Vi ger mycket specialiserad sjukvård – kanske till och med för mycket. I fråga om läkemedelsbehandlingen av de stora folksjukdomarna hör vi till de främsta. Vi förlitar oss i hög grad på evidensbaserade metoder. Till exempel förskrivningen av onödiga antibiotikakurer har minskat klart. I Finland är antalet vårdare per invånare högst i hela världen. Antalet läkare motsvarar medelnivån inom OECD, vilket delvis förklaras av att de i regel är anställda och av att vårt system inte är prestationsbaserat. Våra vårdkostnader stiger i förhållande till bruttonationalprodukten, men i euro räknat ligger kostnaderna i förhållande till åldersstrukturen nära medelvärdet inom OECD.

Det är ändå något som redan har fallit eller riskerar att falla.

Det första orosmomentet i statistiken är att finländarna upplever att det är svårt att få vård, och det gör de oftare än invånarna i de andra länderna i jämförelsen. Alarmerande är också kötiden till mentalvårdstjänster för barn och unga och överbelastningen inom barnskyddet. Vårdplatserna inom mentalvården har minskat och servicestrukturen i slutet av livscykeln har förändrats snabbast i hela världen under de senaste tio åren.

Via servicereformen försöker man effektivisera social- och hälsovårdens funktioner, förnya tillvägagångssätten och utveckla distanstjänster och digitala tjänster.

Det är inte alltid lätt att veta om de planerade ändringarna är verkningsfulla och ekonomiskt hållbara. Om tjänsterna blir svårtillgängliga eller kötiderna förlängs, kan förändringen försämra klient- och patientsäkerheten i synnerhet för utsatta personer. Riskerna på basnivå handlar om att tillgången till tjänster är dålig, att det görs en felaktig bedömning av vård- eller servicebehovet eller att det tar lång tid att få stöd, diagnoser eller vård. Att lämnas utanför tjänsterna förvärrar situationen. De här riskerna som framkommit i internationella jämförelser måste tas på allvar och de får åtminstone inte bli större på grund av förändringen.

Klient- och patientsäkerhetscentret har publicerat ett riskbedömningsverktyg med vilket välfärdsområdena och privata tjänsteproducenter kan bedöma hur planerade förändringar påverkar klient- och patientsäkerheten.

Verktyget kan utnyttjas också i styrningen av servicesystemet. Med verktyget kan man bedöma hur en förändring inverkar på processernas, resursernas och vård- eller serviceresultatets kvalitet och säkerhet och vilka konsekvenser den får för utsatta klient- och patientgrupper. Risken för negativa konsekvenser kategoriseras enligt grad och sannolikhet och man planerar åtgärder för att skydda sig mot de största riskerna. Slutligen väger man den förväntade nyttan av förändringen mot konsekvenserna av att riskerna realiseras eller av de vidtagna skyddsåtgärderna. Det ger motiveringar för beslutsfattandet.

Verktyget kan laddas ner på Klient- och patientsäkerhetscentrets webbplats.

”Nu har det igen fallit skräp från himlen”, sa min partner efter en blåsig dag. ”Inte från himlen, utan från träden”, svarade jag. Vi tog fram kvastarna och sopade bort löven och kvistarna och lade dem i komposten.

Utan rädsla för vind, sol eller regn önskar jag er alla en trevlig sommar!

Referens:
Health at a Glance 2023: OECD Indicators

———

Tuija Ikonen, direktör, Klient- och patientsäkerhetscentret

Läs övriga blogginlägg här!