Siirry sisältöön
Bloggen

Hanna Toiviainens blogginlägg: De kommande välfärdsområdena bär ansvar för kassakistan och patient- och klientsäkerheten


Enligt bedömningar från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) hänför sig upp till 13 procent av hälso- och sjukvårdskostnaderna till korrigering av vårdfel och vårdskador.

Statens revisionsverk bedömde i sin rapport (VTV 7/21) att det för Finlands del innebär att negativa händelser inom hälso- och sjukvården orsakar kostnader på över en miljard euro per år.

Jo, ni läste rätt: över en miljard går till spillo varje år!

När kostnaderna fördelas enligt folkmängd kostar de negativa händelserna 12,5 miljoner euro i landets minsta välfärdsområde (Mellersta Österbotten) och 119,5 miljoner euro i det största (Helsingfors stad), medan de övriga välfärdsområdena ligger däremellan (13–95 miljoner euro per år).

Och den här summan innehåller endast kostnaderna för hälso- och sjukvården. Det finns inga uppgifter om tilläggskostnaderna för bristande klientsäkerhet inom socialvården. Vad kunde vi inte få för de pengarna? Klient- och patientsäkerhetscentrets finansiering är bara en promille av den här summan.

Tänk hur mycket det mänskliga lidandet kunde minska om säkerhetsarbetet sköttes väl. Enligt OECD skulle över hälften av de fel och skador som uppstår inom hälso- och sjukvården kunna undvikas genom förebyggande åtgärder och skyddsåtgärder. Logiskt tänkt gäller det här också socialvården.

Det är bra att Finland nu via den nya nationella klient- och patientsäkerhetsstrategin och dess genomförandeplan 2022–2026 har förbundit sig att göra en internationell jämförelse av klient- och patientsäkerheten. Nu ligger vi nämligen efter många andra länder, till exempel vår västra granne Sverige. Målet är att vi i det finländska servicesystemet på fem år ska lyckas införa rutiner som baserar sig på de bästa internationella och nationella forskningsrönen och rekommendationerna. Hur väl målet uppfylls och åtgärderna genomförs följs upp med internationella och övriga indikatorer.

De beslut som just nu fattas inom välfärdsområdena påverkar klient- och patientsäkerheten.

Strukturer, förfaranden och ansvar som garanterar säkerheten bör inkluderas i ledningssystemen, och uppföljningsdata bör insamlas och utvärderas kontinuerligt. Det innebär att mål för klient- och patientsäkerheten bör ingå i välfärdsområdenas strategier och att säkerhetsfrågor regelbundet bör presenteras för de beslutande och utvärderande organen inom välfärdsområdena. Om detta har centret publicerat en beskrivning som kan användas som checklista vid beredningen av välfärdsområdena.

Det är också av största vikt att klient- och patientsäkerhet och kvalitetssäkrande kriterier ingår i avtalen om köpta tjänster och utläggning av tjänster. Även om detta har centret publicerat en checklista.

Det lagstadgade programmet för egenkontroll är ett säkerhetsverktyg med vilket välfärdsområdet kan säkerställa att tjänsternas klient- och patientsäkerhet och kvalitet håller tillräckligt hög nivå. Centret publicerar en modellbeskrivning av programmet för egenkontroll under hösten.

Arbetet förutsätter också tillräckliga resurser för säkerhetskompetens. Inom ett av de kommande välfärdsområdena rekryterades en koordinator för säker läkemedelsbehandling, när det visade sig att kostnaderna endast för behandling av trycksår uppgick till 8 miljoner euro per år. Det lönar sig alltså att mäta klient- och patientsäkerheten och beräkna kostnaderna! Hur stor andel av den summan utgör månne lönen för en koordinator för säker läkemedelsbehandling? Hur mycket pengar sparar man i slutändan genom att satsa resurser på att minska riskerna och förebygga att kostnaderna eskalerar?

Riskerna ökar vid stora förändringar. Välfärdsområdet tar över ansvaret för anordnandet av social- och hälsovården vid ingången av 2023 och i detta ansvar ingår även att garantera klient- och patientsäkerheten.  Verkställandet av målen i klient- och patientsäkerhetsstrategin bör inledas genast. Beslutsfattarna står inför överväganden, val och strategiskt beslutsfattande.

Hanna Toiviainen, programchef, FD (folkhälsa), SVM