Avtalsstyrning
Ladda ned eller skriv ut dokument här (pdf).
Anskaffning av privata social- och hälsovårdstjänster
Välfärdsområdena inleder sin verksamhet den 1 januari 2023. Samtidigt träder lagen om ordnande av social- och hälsovård 612/2021 i kraft. I dess 12 § föreskrivs om förutsättningar för anskaffning av social- och hälsovårdstjänster från privata tjänsteproducenter.
Välfärdsområdet kan anskaffa social- och hälsovårdstjänster från privata tjänsteproducenter. Faktorer som då bör beaktas:
- Jämlikheten bör tillgodoses.
- Anskaffningen av tjänster får inte äventyra fullföljandet av välfärdsområdets organiseringsansvar.
- Välfärdsområdet får inte anlita en privat producent för tjänster som är förenade med utövande av offentlig makt.
- Välfärdsområdet ansvarar alltid för bedömningen av servicebehovet.
(Källa: Valviras och Regionförvaltningsverkets anvisningar om externalisering av offentliga förvaltningsuppgifter 1.4.2022)
Checklista för avtalsstyrning, vad bör beaktas med tanke på patient- och klientsäkerheten
Bakgrund för avtalsstyrningen:
- Avtalsstyrning innebär att produktionen av social- och hälsovårdstjänster styrs genom transparenta avtal mellan beställaren och producenten.
- Avtalsstyrning omfattar alla relationer mellan beställarna och producenterna samt spelregler för hur man avtalar om villkoren för tjänsteproduktionen och om anordnandet av tjänsterna.
- Avtalsstyrning stöder en sund marknad, balans mellan producenterna, den egna produktionen och leverantörerna av köpta tjänster. Vi aktar oss för monopol: även andra än de stora aktörerna ska ha möjlighet att medverka.
- De köpta tjänsterna ska motsvara avtalet. Tjänstebeskrivningarna ska ingå redan i offertbegäran.
- Vid anskaffningen av tjänster krävs avtalskompetens.
Samarbete med och mellan tjänsteproducenter:
- Inom välfärdsområdet är samarbetet mellan tillsynen och anskaffningen ett nära utbyte av information i vardera riktningen.
- Handledningsmöten för tjänsteproducenter och marknadsdialog möjliggörs under hela avtalsperioden.
Avtalets innehåll:
- Vid konkurrensutsättning bör kriterierna (servicebeskrivningen) och sanktionerna uppges noggrant.
- Kostnadseffektiviteten och verksamhetsprinciperna stöder ekonomin = total verkningsfullhet, där också kvaliteten syns.
- Vid anskaffningar bör effektiviteten bedömas systematiskt, t.ex. med Digi-HTA, https://www.ppshp.fi/Tutkimus-ja-opetus/FinCCHTA/Sivut/Digi-HTA.aspx eller motsvarande.
- Säkerställ att beredskapsplanering, hållbar utveckling och etiskhet har beaktats.
- Avtalsstyrningens processer har beskrivits. I processbeskrivningen ingår dokumenthantering- och en övergripande informationshanteringsplan (var arkiveras, vem förvarar).
- Beskriv hur avtalstillsynen genomförs (egenkontroll och myndighetstillsyn).
- Principerna för tillsynen ska beskrivas i avtalet.
- Säkerställ att planen för egenkontroll motsvarar tjänsteanordnarens program för egenkontroll.
- Säkerställ att strukturer, roller och ansvar för kvalitet och klient- och patientsäkerhet har beaktats i avtalsstyrningen.
- Verktyg för uppföljning, hantering, rapportering och bedömning av kvalitet och klient- och patientsäkerhet. Avtalsparterna bör nå samförstånd om rapporteringsskyldigheten: vad ska rapporteras och hur ofta.
- Bedömning och hantering av risker. Riskerna identifieras redan i beredningsskedet och kan hanteras under hela avtalsperioden.
- Förfaranden för hantering av avvikelser.
- Processer för behandling av respons, anmärkningar och klagomål.
- Beskrivning av social- och patientombudsmannens arbete.
- Tjänsteanvändarnas delaktighet i avtalen:
- Tjänsteproducenten gör det möjligt för tjänsteanvändarna att vara delaktiga och säkerställer att minimikriterierna för delaktighet uppfylls (under arbete, mål 1.1 i den nationella strategin).
- Tjänsteanvändarnas erfarenheter bör stödja upphandlingen.
- Tjänsteanordnarna kräver att tjänsteproducenterna regelbundet följer upp och rapporterar om arbetssäkerheten, arbetshälsan och arbetsförhållandena samt om personalens tillräcklighet. Detta bör ingå i tjänsteenheternas krav och avtal om köpta tjänster.
Det här dokumentet har uppgjorts i ett nätverk som koordineras av Klient- och patientsäkerhetscentret från och med 15 mars 2022. I nätverket ingår medlemmar från alla välfärdsområden som inleder sin verksamhet 2023. Ordförande för nätverket är patientsäkerhetschefen Kaisa Haatainen från KYS/PSSHP. Klient- och patientsäkerhetscentrets styrgrupp har stöttat utarbetandet av dokumentet.
Mer information: servicechef Jaana Kalliokoski (jaana.kalliokoski(a)ovph.fi)