Sanna Välimäkis blogginlägg: Varje klient är värd en god klientsäkerhet

Att utveckla patient- och klientsäkerheten känns ofta speciellt meningsfullt när klienterna och patienterna medverkar i utvecklingsarbetet tillsammans med yrkespersonerna. En aktiv patient eller klient förbättrar också sin egen säkerhet; hen lägger märke till eventuella missförhållanden och dolda fel även när yrkespersonerna inte noterar dem.

Men hur är det med klientsäkerheten i de fall där klienten inte alls vill vara klient? Eller när hen verkar motarbeta den planerade tjänsten eller när hens närstående försvårar tillhandahållandet av tjänsten? I synnerhet inom socialvården kan vi ofta hamna i situationer där klienten inte vill detsamma som yrkespersonerna: det kan handla till exempel om att en äldre person ska flytta från sitt eget hem till ett serviceboende, om missbrukar- eller mentalvårdstjänster som klienten inte anser sig behöva eller till exempel om stödåtgärder inom barnskyddet.

Klientsäkerheten är en del av servicens kvalitet och den har ett starkt samband med klientorienteringen. Klientorientering innebär att klientens behov och åsikter beaktas i synnerhet vid beslutsfattandet och att klienten engageras i planeringen och genomförandet av tjänsterna.

I mitt eget arbete inom en organisation träffar vi föräldrar till barn som är klienter inom barnskyddet. De upplever ofta att de inte är delaktiga i klientprocesserna. Känslan hör ofta ihop med problem i kommunikationen med yrkespersonerna och med upplevelsen av att bli hörd: föräldern känner sig ofta utanför när tjänsterna planeras. Särskilt svårt kan det vara med klientorienteringen om barnets och förälderns åsikter om vilken hjälp som behövs avviker från medarbetarens.

Det primära syftet med barnskyddet är att skydda barnet och trygga barnets bästa, men när tjänsterna planeras är det ytterst viktigt att inte glömma föräldern; den hjälp som föräldern och familjen får är avgörande för barnets behov av barnskydd. Genom att arbeta med föräldern tryggar vi också barnets klientsäkerhet.

I den nya klient- och patientsäkerhetsstrategin betonas det hur viktig klientens och patientens delaktighet är för klientsäkerheten. Genomförandet av strategin blir ändå framgångsrikt endast om den också tar hand om dem vars delaktighet inte alltid är så lätt att beakta eller förstärka. Klientsäkerheten bör förbättras också i de situationer där klienten och yrkespersonen inte alls är överens om klientens situation eller servicebehov. Varje yrkesperson inom social- och hälsovården kan själv påverka klientsäkerheten genom att öka klienternas delaktighet och träna sin förmåga att lyssna på och bemöta klienterna.

Ett sätt att bidra till en starkare klientorientering i välfärdsområdena kunde vara att använda erfarenhetsexperter. Utbildade erfarenhetsexperter kunde vara till nytta vid utvecklingen och utvärderingen av tjänsterna i synnerhet i situationer som upplevs besvärliga ur ett klientsäkerhetsperspektiv. Det börjar finnas etablerade modeller för användning av erfarenhetsexperter både inom barnskyddet och inom missbrukar- och mentalvårdstjänsterna. Klientsäkerheten bör ändå fortsättningsvis utvecklas långsiktigt och tryggas i synnerhet i situationer där klienterna nu inte har möjlighet att vara delaktiga.

—————–

Skribent: Sanna Välimäki, SVM, legitimerad socialarbetare, psykoterapeut

”Jag doktorerar vid Östra Finlands universitet om klientsäkerheten inom barnskyddet.

Jag ingår i strategigruppen för mål 1.1 ”Vi ökar delaktighet för att förbättra säkerheten” som hör till Klient- och patientsäkerhetsstrategins spets 1 ”Tillsammans med klienterna och patienterna.

För tillfället arbetar jag som verksamhetsledare för Kasper – Kasvatus- ja perheneuvonta ry. Kasper inleder nu det treåriga STEA-finansierade projektet Kokemuskohtaamo, där vi vill förbättra klientsäkerheten inom barnskyddet och föräldrarnas delaktighet.”