Siirry sisältöön
1/2024, Stöd för ledningen

Genomförandet av klient- och patientsäkerhetsstrategin är på god väg

Vi är igen ett steg närmare målet att Finland ska vara ett modelland för klient- och patientsäkerhet 2026.

Social- och hälsovårdsministeriet och Klient- och patientsäkerhetscentret och dess nätverk främjade genomförandet av målen i strategin på många olika sätt. Centret hade ett nära samarbete med välfärdsområdena, tjänsteproducenter, expertorganisationer och intressentgrupper.

År 2023 var betydelsefullt, då Finland för första gången fick en heltäckande utvärdering av genomförandet av den nationella klient- och patientsäkerhetsstrategin. Alla 23 områden gjorde en självutvärdering.

Strategigrupperna för de centrala målen i strategin gjorde flera separata utredningar och sammanställde verktyg och beskrivningar som stöder genomförandet av strategin. Också strategins framskridande inom välfärdsområdena utvärderades i slutet av året.

Verktygen och beskrivningarna publicerades på centrets webbplats. Centret informerade också aktivt om strategin via olika kanaler.

Självutvärderingsverktyget togs i bruk

Centret utvecklade ett självutvärderingsverktyg för uppföljning och utvärdering av den nationella klient- och patientsäkerhetsstrategin. Med hjälp av det gjorde alla välfärdsområden, Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen en självutvärdering av genomförandet av strategin i slutet av 2023.

Självutvärderingsverktyget omfattar de uppgifter som välfärdsområdena och serviceenheterna bär ansvar för. Verktyget består av två delar.

I den första delen ligger fokus på att utvärdera hur uppgifterna har genomförts. Den skapar en lägesbild för området och ger en uppfattning om områdets styrkor och utvecklingsbehov i fråga om genomförandet av strategin.

Den andra delen innehåller en utvecklingsplan. Med hjälp av den kan områdena prioritera halvfärdiga uppgifter samt organisera och tidsplanera klient- och patientsäkerhetsarbetet.

Hur långt har genomförandet av strategin kommit?

Genomförandet av strategin hade kommit igång inom alla välfärdsområden. Enligt självutvärderingarna fanns det ändå skillnader både mellan områdena och mellan strategispetsarna.

Allra bäst hade genomförandet framskridit för spets 4 ”Vi förbättrar det som redan finns” (66 %). Det visar på ett långsiktigt utvecklingsarbete inom säker läkemedelsbehandling, medicinteknisk säkerhet och infektionsbekämpning.

Också spets 1 ”Tillsammans med klienterna och patienterna” hade framskridit bra (63 %).

Däremot hade spets 2 ”Välmående och kompetent personal” (56 %) och spets 3 ”Säkerheten först i alla organisationer” (50 %) genomförts långsammare. Det beror delvis på att digitaliseringen och distanstjänsterna har fått en ny och växande roll. Det har ännu inte utvecklats någon etablerad praxis för dem.

Resultaten är vägledande

Resultaten ger värdefull information om hur målen i strategin har uppnåtts, men är vägledande. De beskriver inte heller klient- och patientsäkerhetens tillstånd i Finland.

Syftet är inte att rangordna områdena utan att snarare att ge ett jämförelsematerial och utvecklingsverktyg för områdena själva.

Bild 1. Välfärdsområdenas, HUS och Helsingfors stads svar om genomförandet av strategin för varje spets.

Läs mer om självutvärderingarna

Mer information om självutvärderingarna och noggrannare resultat finns i årsrapporten om genomförandet av den nationella klient- och patientsäkerhetsstrategin.

Läs som följande:
1/2024, Ledare
Den pressade ekonomin får inte hota klient- och patientsäkerheten

I början av året innehöll den svenska tidningen Dagens Medicin ett expertinlägg med rubriken ”Vårdens pressade ekonomi får inte hota patienternas säkerhet”. I texten beskrivs exempel på beslut som kan öka patientsäkerhetsriskerna i vårt grannland.

1/2024, Klientens röst
Varför fungerar missbrukartjänster inte för klienter med funktionsnedsättningar?

Att erbjuda ett tillgänglighetsanpassat missbrukararbete är inte lätt. Ibland kan en rullstolsburen, blind eller teckenspråkig person känna sig som en olycksfågel som flaxar in och frågar om den får komma. Vi svarar att det är en viktig fråga, men sedan kommer MEN.