Maija-Riitta Halonens blogginlägg: Digitaliseringen berör alla
Hej bästa läsare där bakom skärmen på datorn, surfplattan eller mobiltelefonen!
Tycker du det digitala är lätt som en plätt – du förstår vad digitalisering innebär i vårt samhälle och du använder gärna distanstjänster och digitala tjänster? Eller blir du irriterad över digitaliseringen och kan kanske inte alls använda digitala tjänster eller apparater?
Mitt inlägg gäller just dig eller din närstående, på ett eller annat sätt. Jag skriver om digitaliseringen inom social- och hälsovården.
Vad är digitalisering egentligen och vad har vi för nytta av den?
Med digitalisering avses en större samhällelig förändring, där tillvägagångssätt och processer förändras och utvecklas med hjälp av teknologi. En av dessa ändringar är digitaliseringen av tjänster. Det innebär också bland annat att tillvägagångssätt förnyas och interna processer digitaliseras.
Digitaliseringen gör det möjligt att erbjuda tjänster via många kanaler och använda resurserna på ett effektivt sätt. Under pandemin har digitaliseringen varit till nytta i synnerhet inom infektionsbekämpningen, då smittkedjor har kunnat undvikas tack vare e-tjänster. För vissa klient- och patientgrupper sänks också tröskeln för att anlita tjänster, när man kan uträtta sina ärenden till exempel i sin trygga hemmiljö.
Det är viktigt att förstå och att få alla människor att inse att digitaliseringen inte kommer att utesluta traditionella serviceformer eller erbjuda en ”omkörningsfil” för den digitala generationen, utan uttryckligen gör det möjligt att rikta resurserna enligt efterfrågan på olika servicekanaler. Då kan vi verkligen tillgodose varje klients eller patients behov utifrån just hens förmågor, möjligheter och önskemål.
De flesta samhällsaktörerna har tagit ställning till digitaliseringen. I regeringsprogrammet står det att digitaliseringen inom social- och hälsovården ska utvecklas. Också diskrimineringsombudsmannen, äldreombudsmannen och olika organisationer och förbund har fört fram sina synpunkter på ämnet utifrån de sektorer som de representerar. Ett gemensamt orosmoment är att det fortfarande finns ett stort antal människor som inte nås av tjänster som ordnas digitalt eller på distans.
Varför hamnar vissa utanför digitaliseringen och de tjänster som ordnas digitalt eller på distans?
En orsak kan vara okunskap om hur man använder digitala apparater och tjänster. Det finns också personer som inte har råd att köpa en apparat eller vars språkkunskaper inte räcker till för att anlita tjänsterna. Det kan vara frågan om barn, ungdomar eller andra som på grund av sitt hälsotillstånd behöver en person som sköter deras ärenden. Personerna kanske har missbruksproblem och därför behov av mer stöd med att anlita tjänster, eller ett sådant hälsotillstånd att de kognitiva färdigheterna inte räcker till för att lära sig nya digitala färdigheter. I vilket fall helst är det viktigt att inse och erkänna att det i vårt samhälle trots digitaliseringen fortfarande finns ett stort antal personer som behöver hjälp eller stöd med att anlita distanstjänster och digitala tjänster eller som behöver helt fysiska tjänster.
Klient- och patientsäkerhetscentret har under hösten gjort enkäter inom välfärdsområden och organisationer för att utreda personalens digitala kompetens, det tillgängliga användarstödet och tillgången till digitala tjänster. Resultaten kommer att utnyttjas vid utvecklingen av centrets verktyg, checklistor och redskap. Syftet med dem är att uppnå tryggare distanstjänster och digitala tjänster för alla. Håll dig uppdaterad!
———
Skribenten Maija-Riitta Halonen arbetar vid Klient- och patientsäkerhetscentret med utveckling av distanstjänsternas och de digitala tjänsternas säkerhet i synnerhet för utsatta klienter och patienter.