Eeva Ketolas blogginlägg: Hur kan morötter, äpplen och päron ledas med kunskap?

Välfärdsområdena är här. IT-frågorna kräver ännu finslipning på många ställen. Världen är full av kunskap: i olika system, insamlad på olika sätt, tolkad på olika sätt.

Samma siffror, men berättar de verkligen samma sak? Det är lite som att lägga äpplen, morötter och päron i samma låda och påstå att de alla är gröna äpplen. Det är viktigt att förstå att uppgifter bör insamlas på samma sätt och bestå av samma delar för att man ska kunna dra enhetliga slutsatser av dem.

Det är ungefär som att göra en metaanalys. Man väljer ut likartade studier ur källmaterialet och bedömer hur väl de motsvarar varandra. En hel del studier måste uteslutas, eftersom de inte håller förväntad kvalitet.

Inom vårdsektorn är ursprungskällan de personer som antecknar uppgifterna. Vi är olika och antecknar på olika sätt enligt vår personlighet. Den ena är petnoga, den andra inte, den ena antecknar bara avvikelser, den andra antecknar allt och den tredje något däremellan. Variationen i fråga om enskilda personers aktivitet och metoder återspeglas i de insamlade uppgifternas kvalitet. När uppgifterna i datasystemen är så välstrukturerade som möjligt får vi därför en mer exakt bild. Det bör ändå också finnas möjlighet att skriva prosa, och kanske AI i fortsättningen kan hjälpa oss att hitta det väsentliga även i fri text. Den gamla regeln om att det som inte skrivits ner inte finns gäller ändå fortfarande.

Informationens ursprungskälla är alltså viktig. Men vad gör vi då med all information? Den är inte avsedd för byråkraterna utan för faktisk användning. Det är viktigt att vi förstår vad det är vi vill veta. Vilken information hjälper oss att erbjuda invånarna ännu bättre och mer individuell omsorg, vilken information hjälper oss att planera vårt arbete bättre på arbetsplatserna? Vilken information hjälper oss att insamla likartad information på olika arbetsplatser, så att de står på samma linje när resurserna fördelas?

Det väcker frågan om hur vi kan säkerställa att välfärdsområdena får likvärdig information av alla parter. Välfärdsområdena leds med den informationen, och ur den överförs information till THL:s utvärderingsrapporter, som gås igenom med välfärdsområdena vid styrförhandlingarna på Social- och hälsovårdsministeriet och Finansministeriet. Förenklat kan man säga att varje anteckning i slutändan påverkar hur pengarna fördelas till välfärdsområdena och hur invånarna i området får den service och vård som de behöver.

Det är livsviktigt att uppgifterna är jämförbara och av hög kvalitet redan i ursprungskällan, för varje skattebetalares skull. Morötter, äpplen och päron kan ju inte jämföras med varandra. 

Högklassig information är ett mångdimensionellt begrepp och innefattar i högsta grad klient- och patientsäkerhet, riskhantering, egenkontroll, god arbetspraxis och ledarskap.

Det är viktigt att tjänsterna kan styras dit där de verkligen behövs. 

—————–

Skribent: Eeva Ketola, kvalitetsdirektör, MD, EMBA, Esperi Care Oy

Ketola ingår i strategigruppen för målet 3.1 ”Öppen och tillgänglig information styr vår verksamhet och ökar vår säkerhet”, som hör till Klient- och patientsäkerhetsstrategins spets nummer 3 ”Säkerheten först vid alla organisationer”.