Eija Savelius-Koskis blogginlägg: Hur ska vi beskriva och analysera klientsäkerheten inom socialvården?
Klient- och patientsäkerhetsstrategin drar upp riktlinjer för en samtidig utveckling av klient- och patientsäkerheten inom social- och hälsovården. Inom socialvården syns klientsäkerheten tydligast i vardagen till exempel i miljöer för vård och omsorg i form av medicinteknisk säkerhet, läkemedelssäkerhet, personaldimensionering och säkerställande av att lokalerna är säkra.
Det är däremot svårare att uppfatta vad klientsäkerhet innebär till exempel i socialvårdens serviceprocesser inom olika serviceuppgifter och olika enskilda tjänster. Också det här kan vi analysera utgående från bland annat systematiskt arbete, klientens rättigheter, förstärkande av delaktigheten, yrkespersonernas kompetens, arbetsmetoder som främjar klientens säkerhet, aktuell och inkluderande dokumentation samt etiska tillvägagångssätt.
Därtill behöver vi också konkreta och praktiska beskrivningar av klientsäkerhet, så att alla faktorer kan tas i beaktande i det praktiska arbetet.
Kunde vi lära oss av bakgrundsteorierna eller analysmetoderna för säkerhetsledning, av vilka en är den så kallade schweizerostmodellen? Förenklat kan man säga att en granskning som utgår från den här modellen kan leda oss in på de faktorer på olika nivåer i systemet som, om de brister, kan möjliggöra eller förvärra en farlig situation. Genom att observera de här faktorerna kan vi identifiera och förebygga skador, faror och missförhållanden som kan undvikas i klientarbetet.
Om grundprinciperna i den här modellen tillämpas på rätt sätt inom socialvården och i det sociala arbetets olika miljöer, kan de ge struktur och hjälpa oss att konkretisera, beskriva, identifiera och förebygga risker som hänför sig till klientsäkerheten.
AI-verktyget Chat GPT hjälpte oss att reflektera över den här saken och gav oss följande koncisa analys av ”schweizerostmodellens lämplighet inom socialvården”:
”Schweizerostmodellen uppmanar organisationer att hitta eventuella farliga situationer. Inom socialvården kan det handla om att identifiera behoven hos och riskerna för utsatta grupper. Modellen hjälper oss att bedöma sannolikheterna för och effekterna av farliga situationer och risker inom olika tjänster och funktioner inom socialvården samt uppmanar oss att analysera riskerna och eventuella konsekvenser av dem. Modellen erbjuder organisationerna metoder och åtgärder för riskhantering, såsom utbildning, vägledning och tillsyn, med vilka man strävar efter att minska sannolikheten för att riskerna förverkligas och följderna av dem. Modellen betonar beredskapsplanering, som hjälper organisationerna att reagera snabbt och effektivt i farliga situationer, vilket kan innebära exempelvis att utveckla reservplaner för olika situationer, informera och samarbeta med andra aktörer.”
Det återstår att se hur sakkunnig den här analysen är.
För att förstå och analysera klientsäkerheten inom socialvården krävs utvecklings- och forskningsarbete. Vid förändringar kan olika oförutsedda risker framkomma mycket snabbt och konkretiseras i både interna och externa processer.
Inom det sociala arbetet och socialvården är klientsäkerhetens element inte enbart i våra egna händer utan klienternas säkerhet påverkas av många faktorer. Utöver av social- och hälsovården påverkas de i hög grad även av andra aktörers och förvaltningsområdens praxis samt större förändringar i samhället. De påverkar bland annat klientens upplevelse av delaktighet och förtroende, de faktorer som föranlett klientskapet, genomförandet av tjänsterna och samarbetet mellan de professionella i sektorsövergripande nätverk.
I princip innefattar socialvårdstjänster alltid ett särskilt ansvar för att tillgodose mer utsatta klienters behov av stöd och service och trygga klientens delaktighet. Klienten själv, till exempel ett barn, en person med utvecklingsstörning eller en minnessjuk äldre person, har inte alltid beredskap att söka hjälp eller söka ändring i fastslagna lösningar och beslut. Klienten är beroende av att systemet tillgodoser hens rättigheter på alla nivåer även ur klientsäkerhetens perspektiv.
—————
Skribenten Eija Savelius-Koski är specialsakkunnig inom socialvård vid Klient- och patientsäkerhetscentret.
—————-
Bredvidläsning:
Janus. (2022). Sosiaalipolitiikan ja sosiaalityön tutkimuksen aikakauslehti. Vol 30(4). https://journal.fi/janus/issue/view/8850
Kurki, T., Jylhä, V. & Kekoni, T. (2021). Asiakasturvallisuus sosiaali- ja terveysalalla. Gaudeamus.
Lääkärilehti. (2022) Vaaratapahtumien tutkinta – työväline terveydenhuollon turvallisuusjohtamiseen.
https://www.laakarilehti.fi/tieteessa/katsausartikkeli/vaaratapahtumien-tutkinta-tyovaline-terveydenhuollon-turvallisuusjohtamiseen/?public=e48ef3fb26b1a07144f2cf93ff59c658#reference-3
Näätänen S. (2021) Vaaratapahtumista oppiminen edistää potilas- ja asiakasturvallisuutta. Kehittämistyö vaaratapahtumaraportoinnin ja kehittävien toimenpiteiden jalkauttamiseen Pohjola Sairaalassa. (2021) https://www.theseus.fi/bitstream/handle/10024/496388/N%C3%A4%C3%A4t%C3%A4nen_Susanna.pdf?sequence=2&isAllowed=y
Saarsalmi O. & Koivula R. (red.) Näkökulmia sosiaalihuollon palvelujen turvallisuuteen. Ohjaus 19/2016 2. versio/2017. THL. https://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/134849/URN_ISBN_978-952-302-895-1.pdf?sequence=1
Haittatapahtumien mallintaminen Emmentalilla – reikäjuustomalli terveydenhuollossa
http://terveyttatieteesta.blogspot.com/2019/03/haittatapahtumien-mallintaminen.html
Valvira. (2015) Asiakasturvallisuus sosiaalihuollon palveluissa.
https://www.valvira.fi/-/asiakasturvallisuus-sosiaalihuollon-palveluissa
Valvira. (2021). Tillhandahållande av socialvård. https://www.valvira.fi/web/sv/socialvard/tillhandahallande-av-socialvard