Klient- och patientsäkerhetsindikatorerna kompletteras med kvantitativa indikatorer

Konsensusarbetsgruppen bildades i slutet av välfärdsområdesturnén, och alla områden fick utse sina representanter. Från alla områden ingår en ordinarie medlem och från de flesta också en ersättare.

Via samarbete mot gemensamma kvantitativa indikatorer

Arbetsgruppen arbetade aktivt och engagerat mot sitt mål. Man konstaterade att det utöver välfärdsområdena fanns flera samarbetspartner med vilka arbetsgruppen hade ett aktivt samarbete kring indikatorerna och deras definitioner.

Till dessa hörde bland annat THL, nätverket för utveckling av vårdarbetet, de parter som upprätthåller och utvecklar sjukhusinfektionsdatabasen SIRO, THL:s Perfect-projekt samt vissa strategigrupper för genomförandet av klient- och patientsäkerhetsstrategin.

Första vågens indikatorer

Resultatet av arbetsgruppens arbete var en gemensam uppfattning bland välfärdsområdena om de första gemensamma kvantitativa indikatorerna för alla områden.

Arbetsgruppen förde också många diskussioner om ett flertal viktiga indikatorer som lämnades utanför den första vågen. Hit hörde till exempel förekomsten av trycksår och antalet anmälningar om missförhållanden.

De här indikatorerna måste ändå definieras noggrannare och insamlingen av uppgifter behöver utvecklas. Därför beslutade man att inkludera dem först i ett senare skede. Konsensusarbetsgruppen fortsätter sitt arbete med de följande kvantitativa indikatorerna under våren.

Behovet av indikatorer har noterats på nationell nivå

Till de riksomfattande målen för ordnandet av social- och hälsovården (2024) hör att klient- och patientsäkerhetsindikatorer har tagits i bruk i tillräcklig grad inom välfärdsområdena.

Vad som är tillräckligt och med vilka indikatorer målet uppnås återstår att se. Det står ändå klart att klient- och patientsäkerheten är ett så komplext fenomen att det är svårt eller rentav omöjligt att mäta den med enskilda indikatorer.

Dessutom är social- och hälsovårdssystemet mångformigt och under ständig förändring. Det har att göra med till exempel utvecklingen av nya vårdformer, teknologier och läkemedel. Också i själva servicesystemet sker förändringar. Den här dynamiken medför nya utmaningar för klient- och patientsäkerheten.

Kunskap behövs för många ändamål

Behovet av olika slags kunskap på olika nivå om klient- och patientsäkerhet är uppenbart. Kunskap behövs för att styra och övervaka välfärdsområdena, för att leda och utveckla välfärdsområdena samt för samutveckling. Kunskap behöver också finnas tillgänglig offentligt för klienter och patienter.

Vi behöver mätare och indikatorer för processer, strukturer, resultat, jämförelse och upplevelser.

Bekanta dig med första vågens indikatorer

Rubrikerna för första vågens indikatorer ser du här. Noggrannare information och definitioner hittar du i konsensusgruppens rapport.

1. Vårdrelaterade infektioner med positiv blododling per 1 000 vårddygn (specialiserad sjukvård)
2. Förbrukning av handdesinfektionsmedel (specialiserad sjukvård, primärvård)
3. Urinvägsinfektion, % (RAI-indikator) (socialvård)
4. Ingen influensavaccination, % (klienternas influensavaccintäckning), RAI-indikator (socialvård)
5. Vårdpersonalens influensavaccintäckning (%) (primärvård, specialiserad sjukvård, socialvård)
6. Andelen 75 år fyllda personer som har köpt läkemedel (ersättningsgilla och icke-ersättningsgilla receptläkemedel) som inte är lämpliga för äldre personer, % av hela befolkningen i motsvarande ålder (primärvård, socialvård)
7. Farlig situation orsakad av distanstjänst, distansmottagning eller e-hälsokontext (specialiserad sjukvård, primärvård, socialvård)
8. Till Fimea rapporterade tillbud vid användning av medicintekniska produkter (specialiserad sjukvård, primärvård, socialvård)
9. Tillbud som gäller patient- och klientdatasystem (specialiserad sjukvård, primärvård, socialvård)
10. Fallolyckor som orsakat patienten eller klienten skada under vården eller servicen (specialiserad sjukvård, primärvård, socialvård)
11. Dödlighet, & (stroke, hjärtinfarkt, höftledsfraktur) (specialiserad sjukvård, primärvård)
12. Användning av kirurgisk checklista vid operationer (specialiserad sjukvård)