Siirry sisältöön
Meddelanden

Klientsäkerheten diskuteras bland sakkunniga inom sociala sektorn – säkerhetskulturen inom socialvården uppstår inte av sig själv


I Åbo diskuteras klientsäkerheten inom socialvården i en verkstad den 6 september. I verkstaden deltar sakkunniga från Egentliga Finland, Satakunta och Österbottens välfärdsområde.

Med klientsäkerhet avses att tjänster ordnas, produceras och genomförs så att klientens fysiska, psykiska, sociala och ekonomiska säkerhet inte äventyras. Inom socialvården handlar klientsäkerhet särskilt om att trygga rättigheterna för utsatta klienter och erbjuda tjänster för deras behov.

– Klient- och patientsäkerhetscentret stöder välfärdsområdena i genomförandet av den nationella klient- och patientsäkerhetsstrategin, berättar centrets ledande sakkunniga Satu Koskela och fortsätter att målet är att förbättra klientsäkerheten i samma takt som patientsäkerheten. Också för att öka forskningen och utbildningen om klientsäkerhet behövs ett aktivt samarbete.

Klient- och patientsäkerhetscentrets sakkunniga inom socialvård Eija Savelius-Koski påminner om att klientsäkerhet ännu inte är ett lika etablerat begrepp som patientsäkerhet. Klientsäkerheten bör beskrivas utgående från den dagliga verksamheten.

– I praktiken kan man börja med att fundera på vilka faktorer i det egna arbetet som äventyrar klientens säkerhet inom socialvården. På motsvarande sätt kan man identifiera, förstärka och sprida tillvägagångssätt som förbättrar klientsäkerheten, säger Savelius-Koski.

En öppen och lärande säkerhetskultur främjar klientsäkerheten

Enligt Hanna Tiirinki, ledande utredare vid Olycksutredningscentralens utredningsgren inom social- och hälsovård och arbetslivsprofessor vid Åbo universitet, krävs det en öppen och lärande säkerhetskultur för att klientsäkerheten inom socialvården ska förbättras. Man måste också förutse klientsäkerhetsriskerna och utreda eventuella avvikelser utan att skuldbelägga någon.

Tiirinki betonar att det behövs sektorsövergripande diskussion som stöd för forskningen, utvecklingen och utvärderingen av klientsäkerheten. För att kunna utveckla verksamheten måste vi också försöka lära oss av alla säkerhetsavvikelser i det dagliga arbetet.

Förhandsenkät gav lägesbild av klientsäkerheten

Klient- och patientsäkerhetscentret utredde deltagarnas synpunkter på vilka faktorer som äventyrar respektive förstärker klientsäkerheten inom socialvården.

I förhandsenkäten bedömde över 80 procent att de skulle känna sig någorlunda eller helt trygga, om de var klienter vid sin egen enhet.

Utgående från svaren var de faktorer som äventyrar säkerheten inom Västra Finlands samarbetsområde främst personalbristen och personalomsättningen samt klienternas utmanande beteende mot sig själva och varandra. Klientsäkerheten förstärktes av enhetliga tillvägagångssätt, av rutiner som stöder klienternas delaktighet och självbestämmanderätt samt av personalens kompetens.

I verkstaden diskuterar deltagarna utvecklingsobjekt och utarbetar lösningsförslag för hur klientsäkerheten kan förbättras.

Klient- och patientsäkerhetscentret koordinerar utvecklingen på nationell nivå. En motsvarande verkstad ordnas under hösten också inom de fyra övriga samarbetsområdena för social- och hälsovården.

Mer information:

Satu Koskela, ledande sakkunnig, Klient- och patientsäkerhetscentret, tfn 040 513 9429

Eija Savelius-Koski, specialsakkunnig i socialvård, Klient- och patientsäkerhetscentret, tfn 040 611 6979