Finland i mellanskiktet i resultatjämförelsen 2022 för WHO:s handlingsplan för patientsäkerhet
Finland har förbundit sig till Världshälsoorganisationens (WHO) globala handlingsplan för patientsäkerhet 2021–2030 via den nationella klient- och patientsäkerhetsstrategin. I strategin ingår 10 spetsindikatorer från WHO:s handlingsplan inklusive indikatorer och mål. En lägesbild skickas till WHO för internationell jämförelse 2022, 2024 och 2026.
I fråga om de tio spetsindikatorerna hade vi år 2022 uppnått målnivån för två och närmade oss målet för tre indikatorer. Vi låg ännu i startgroparna i fråga om uppföljningen av negativa händelser vid läkemedelsbehandling, ett nationellt program för arbetssäkerhet och arbetshälsa samt regelbundet samarbete mellan klient- och patientrepresentanter och verksamhetsenheternas ledning.
Uppföljningstabell
I tabellen beskrivs målen för WHO:s 10 spetsindikatorer, uppföljningsresultatet bland de 102 medlemsländer som besvarat alla frågor (andelen som uppnått målet i procent) och Finlands situation 2022 jämfört med WHO:s målnivå.
| WHO:s spetsmål (förkortat och fritt översatt), källa: https://www.who.int/teams/integrated-health-services/patient-safety/policy/global-patient-safety-action-plan) | WHO:s målnivå senast 2023 (% av dem som svarat) | Länder som uppnått målet 2022 (% av dem som svarat) | Finlands situation 2022 |
| Serviceanordnarna har åtagit sig att genomföra handlingsplanen. | 30 % | 27 % | uppnått |
| Serviceproducenterna använder heta linjen-indikatorerna inom ledningen.* | 30 % | 36 % | uppfylls delvis |
| Incidensen för vårdrelaterade infektioner är nedåtgående. | 20 % | 31 % | indikator finns, ingen minskning |
| Antalet negativa händelser vid läkemedelsbehandling är bevisligen nedåtgående. | 20 % | 18 % | ingen indikator, ingen information |
| Det finns modeller för samarbetet mellan patientrepresentanter och serviceproducenternas ledning. | 20 % | 13 % | inga modeller används |
| Innehållet i WHO:s läroplan för patientsäkerhet ingår i grundutbildningen inom alla yrkesutbildningar inom social- och hälsovården. | 30 % | 20 % | planering påbörjad |
| Det finns ett nationellt utvecklingsprogram för att öka arbetssäkerheten och arbetshälsan för social- och hälsovårdspersonalen. | 30 % | 18 % | program saknades 2022 |
| Det nationella anmälnings- och inlärningsförfarandet för farliga situationer har digitaliserats | 20 % | 31 % | uppfylls delvis |
| En nationell och regional årsrapport om patientsäkerhet publiceras. | 20 % | 18 % | uppfylls delvis |
| Det finns heltäckande nätverk och intressegrupper för patientsäkerhet. | 30 % | 18 % | delvis uppnått |
I WHO:s uppföljningsenkät 2022 fanns 175 frågor och därtill några specialfrågor. Rapporten innehöll resultaten från 70 frågor för de 102 medlemsländer som hade besvarat alla frågor. I rapporten angavs inte resultaten för enskilda länder.
Finlands svagheter och styrkor
Av de 70 frågor som beskrivs i rapporten uppnådde Finland enligt uppföljningen 2022 målnivån i en fjärdedel av åtgärderna, medan en femtedel ännu inte hade påbörjats.
Finland ligger mest efter i fråga om att avvikelser inte rapporteras nationellt (59 % av dem som svarat rapporterar) och att vi saknar en nationell samordnande part för rapportering och analys av avvikelser och för att lära oss av dem (28 % av dem som svarat har en nationell samordnande part). I Finland saknas också systematisk bedömning av säkerhetsriskerna och de negativa händelserna inom vårdprocesserna (41 % av dem som svarat bedömer).
Finlands styrka var att patientsäkerheten är en prioritering inom hälso- och sjukvården och att vi har en nationell klient- och patientsäkerhetsstrategi med en tillhörande handlingsplan. I huvudsak finns det också författningar som reglerar säkerheten. I Finland finns dessutom många nätverk och organisationer som arbetar för bättre patientsäkerhet.
Vid sidan av patientsäkerheten främjas också klientsäkerheten inom socialvården.