Strategiska mål för välfärdsområdet

De spetsmål som möjliggör en internationell jämförelse i framtiden har markerats med fetstil.

1.1 Vi ökar delaktighet för att förbättra säkerheten

• Serviceanordnarna utarbetar en plan om användningen av klient- och patientråd och -paneler och en årsklocka för verksamheten som publiceras på webbsidor.
• Serviceanordnarna inkluderar representanter för klienter, patienter och närstående i utvecklingen och utvärderingen av tjänster. I synnerhet stöds utsatta gruppers möjligheter att påverka sätt att genomföra tjänster och vård.
• Uppfyllandet av delaktighetskriterierna följs upp som en del av serviceanordnarnas och -producenternas lednings rapportering.
• Serviceanordnarna ålägger en skyldighet och följer upp i egenkontroller att man i stor omfattning i alla tjänster inför en möjlighet för klienter, patienter och närstående att anmäla negativa händelser och farliga situationer.

1.2 Vi främjar klient- och patientsäkerhetsarbetet i samma takt

• Serviceanordnarna rapporterar regelbundet om genomförandet av klientsäkerhet och patientsäkerhet med enhetliga indikatorer som en del av ledningens lägesbild. •
• Serviceanordnarna och -producenterna skapar verksamhetsmodeller för att stärka samarbetet mellan yrkespersoner inom social- och hälsovården på gemensamma klienters serviceoch vårdstigar samt i tjänster som ges hem.
• Serviceanordnarna skapar strukturer och beskriver förfaranden för en multiprofessionell behandling av socialoch hälsovårdens gemensamma klienters negativa händelser och missförhållanden.
• Serviceanordnarna ordnar gemensamma utbildnings- och utvecklingsevenemang för yrkespersoner inom social- och hälsovården i området för att stärka kunnandet och samarbetet.

1.3 Klienternas, patienternas och närståendes erfarenheter styr utvecklingen av våra tjänster

• Grupper som planerar och följer upp verksamhetens kvalitet och säkerhet inkluderar erfarenhetsexperter och representanter för klient- och patientråd. Vid utarbetandet av planer som gäller klienter och patienter, såsom beskrivningar av tjänstekedjor eller anvisningar om brytpunkter i vård och ärendehantering, inkluderar serviceanordnarna samråd med klienter, patienter och närstående.
• Vid styrning av serviceenheter och producenter av köpta tjänster i sitt område ålägger serviceanordnarna en skyldighet att samla in systematiskt klienters och patienters anmälningar om negativa händelser i olika tjänster och att publicera resultat öppet för både yrkespersoner och befolkningen.
• Serviceanordnarna utarbetar en anvisning om hur information som fås från klienters, patienters och närståendes anmälningar om negativa händelser och farliga situationer samt påminnelser och klagomål används för att förbättra verksamhetsenheters och köpta tjänsters säkerhet och kvalitet.
• Serviceanordnarna erbjuder regelbundet klienter och patienter samt närstående information om möjligheten att ge respons till exempel i lokaltidningar eller meddelanden.

2.1 Vi säkerställer säkerhetskunskaper och deras förbättring under hela karriären

• Samarbets- och välfärdsområdena erbjuder utbildning i ledning, mätning och kontinuerlig förbättring av klient- och patientsäkerhet som en del av coachning för ledningen och chefer.
• Serviceanordnarna ger serviceenheter och producenter av köpta tjänster vägledning om förfarandena för säkerställning av säkerhetskompetensen i enlighet med yrkesgruppernas uppgifter och följer upp genomförandet av förfarandena som en del av egenkontroll.
• Serviceanordnarna utarbetar enhetliga kriterier för säkerställning av trygg användning av anordningar och läkemedelsbehandlingskompetens och verksamhetsmodeller för kompetensprov och följer upp deras genomförande.
• Serviceproducenterna uppmuntrar och möjliggör att sina arbetstagare i olika yrkesgrupper avlägger specialkompetenser eller fortbildning i klient- och patientsäkerhet.
• Serviceproducenterna utarbetar kriterier för hur säkerhetskompetensen identifieras och beaktas vid bedömning av arbetets kravnivå och som ett incitament för att gå framåt i karriären och hur säkerhetskompetensen inkluderas i de samtal mellan arbetstagaren och närledningen som främjar kompetens.

2.2 Vi skapar säkerhet genom att främja välbefinnande i arbetet

• Serviceanordnarna utarbetar anvisningar för att främja och följa upp arbetssäkerheten och arbetshälsan (inkl. introduktion, arbetsförhållanden och handledning) samt för att säkerställa tillräckligt personalantal på alla organisationsnivåer och för alla arbetargrupper.
• Serviceanordnarna erbjuder chefer utbildning om riskbedömning och -hantering, arbetshälsa och arbetssäkerhet och hur de påverkar klient- och patientsäkerheten.
• Serviceanordnarna inkluderar regelbunden uppföljning av och rapportering om arbetssäkerhet, arbetshälsa och arbetsförhållanden i serviceenheternas krav och avtal om köpta tjänster från tjänsteproducenter samt om personalens tillräcklighet.

2.3 Vi förbättrar säkerheten genom aktivt ledarskap

• Serviceanordnarnas förtroendeorganledning och revisionsnämnder bedömer regelbundet patient- och klientsäkerhetens tillstånd i organisationer.
• Serviceanordnarna ser till att direktörer och chefer erbjuds regelbunden ledningsutbildning om säkerhet och arbetshälsa, inklusive främjande av säkerhetskulturen.
• Serviceproducenterna förutsätter att serviceenheterna öppet rapporterar inom organisationerna om farliga situationer och negativa händelser och aktivt ger personalen information om kända risker och handledning om sätt att skydda sig mot dem.

3.1 Öppen och tillgänglig information styr vår verksamhet och ökar säkerhet

• Serviceanordnaren följer upp klient- och patientsäkerhetens tillstånd och kvalitet som helhet i den social- och hälsovård som det ordnar genom att mångsidigt använda olika uppföljningsmetoder och informationskällor samt jämför den information som det producerat och samlat med andra serviceanordnares information och rapporterar öppet om sina egna resultat.
• Serviceanordnarna anslår tillräckliga resurser till proaktiv övervakning och egenkontroll samt avtalsstyrning och övervakning av privata tjänsteproducenter för att säkerställa klientoch patientsäkerheten och tjänstens kvalitet. Mängden övervakningsresurser följs upp som en del av klientsäkerhetens och patientsäkerhetens lägesbild.
• Utvecklingsarbetet utförs på ett systematiskt och övergripande sätt genom att använda kvalitetsledningens eller interna och externa revisionsförfaranden och på grundval av den information som fås från dem.
• Serviceproducenterna ledningsgrupper följer regelbundet upp säkerhets- och kvalitetsinformation samt tar i bruk en realtidsuppföljning av negativa händelser som alltid kunde undvikas (indikatorer för en het linje).

3.2 Vi säkerställer distanstjänster och digitala tjänster som är trygga för alla

• Samarbetsområdena/serviceanordnarna utarbetar och inför förfaranden för bedömning av risker med digitala tjänster och distanstjänster, uppföljning av deras funktionsduglighet och tillgänglighet samt rapportering av säkerhetsavvikelser samt publicerar öppet alla händelser som äventyr säkerheten.
• Serviceanordnarna inkluderar kvalitets- och säkerhetskrav på digitala och distanstjänster i avtalen om köpta tjänster och följer upp deras uppfyllande.
• Serviceproducenterna tryggar vid sidan om digitala och distanstjänster tillgången till fysiska närtjänster särskilt för utsatta klient- och patientgrupper samt följer upp närtjänsternas tillräcklighet med hjälp av respons samt klientråd och klientpaneler.

3.3 Säkerhetskultur ligger till grund för vår verksamhet

• Serviceanordnarna har definierat klient- och patientsäkerheten som en strategisk prioritet och dess ledning som en central aspekt för ledningen samt tar hänsyn till den kontinuerliga förbättringens principer när de utvecklar sin verksamhet.
• Serviceanordnarna och -producenterna planerar organisationsmodeller och ledningsstrukturer så att de stärker ledningen, uppföljningen och utvecklingen av klient- och patientsäkerheten.
• I sina personalresurser beaktar serviceproducenterna ett tillräckligt expertstöd för serviceenheter för att kontinuerligt förbättra säkerheten.
• Serviceanordnarna följer regelbundet upp säkerhetskulturens tillstånd genom personalenkäter och publicerar resultaten för personalen.
• Serviceproducenterna allokerar resurser till förfaranden som stärker säkerheten vid övergångar på servicestigar, till exempel användning av farmaciexperter i omsorgstjänster eller användning av Case manager-modellen i samordning av multitjänstklienters och patienters ärendehantering.
• Serviceanordnarna följer upp genomförandet av samarbetsmodeller för ledningen hos serviceproducenter och leverantörer av köpta tjänster och klienteller patientrepresentanter.

4.1 Vi ökar läkemedelsbehandlingens säkerhet genom gemensamma rutiner

• Utvecklingen, uppföljningen och riskhanteringen av serviceproducenternas medicineringssäkerhet integreras i egenkontrollprogrammet och det multiprofessionella klient- och patientsäkerhetsarbetet, och farmaciområdets sakkunskap involveras.
• Serviceanordnarna förutsätter att leverantörerna av informationssystem genomför Kanta-kompatibiliteten i alla system och de definierade arbetsfaserna i den obrutna läkemedelsbehandlingsprocessen, dataöverföringen och informationens användbarhet över informationssystemens gränser.
• Serviceproducenten säkerställer att alla verksamhetsenheter och tjänsteformer har tillgång till stöd av klinisk farmaci för att multiprofessionellt planera, genomföra och bedöma läkemedelsbehandling, särskilt för att trygga säkerheten i läkemedelsbehandlingen för äldre personer och dem som använder mycket läkemedel.
• Serviceanordnaren övervakar läkemedelsbehandlingsplanernas och deras efterlevnads ändamålsenlighet i sina serviceenheter och i köpta tjänster som anskaffats från privata tjänsteproducenter.

4.2 Vi sörjer för säkerheten vid användning av utrustning och informationssystem

• Serviceanordnarna beskriver och inkluderar anordningshanteringsprocessen i egenkontrollprogrammet.
• Serviceanordnarna utarbetar en plan för säkerheten hos anordningar och definierar ansvar och befogenheter gällande säkerheten hos anordningar och följer upp deras iakttagande i sina serviceenheter och i tjänster som köpts från privata producenter.
• Serviceproducenterna upprätthåller ett uppföljningssystem för anordningarnas spårbarhet.
• Serviceproducenterna utarbetar en plan för upprätthållande av kompetens om anordningar som omfattar alla tjänsteformer, och uppdaterar den regelbundet.
• Serviceproducenterna använder anmälningar om farliga situationer gällande anordningar för att mäta och förbättra klient- och patientsäkerheten.

4.3 Vi förenhetligar god infektionsbekämpningspraxis

• Serviceanordnarna inför enhetliga uppföljnings- och rapporteringsförfaranden för vårdrelaterade infektioner som omfattar servicesystemets alla verksamhetsformer, inklusive socialtjänster. Uppgifterna jämförs och publiceras öppet.
• THL och serviceanordnarnas sjukhushygienenheter producerar och förmedlar tillsammans aktuellt utbildningsmaterial för yrkespersoner inom social- och hälsovården.
• Serviceanordnarnas sjukhushygienenheter följer upp genomförandet av hygienanvisningar i praktiken och eventuella svårigheter i deras genomförande samt rapporterar om observationer till THL:s enhet för smittskydd.

Övergripande tema: Vi stärker och skapar förutsättningar för säkerhetsarbete

• Samarbetsområdena stöder gemensam god verksamhetspraxis och inlärning genom framgångar samt bildar nätverk för kontakter och informationsutbyte mellan experter i sina områden.
• Serviceanordnarna skapar samarbetsformer som överskrider yrkes- och serviceenhetsgränserna och främjar klient- och patientsäkerheten, och stöder kontakter och informationsutbyte.
• Ledningen och cheferna möjliggör experternas nätverk mellan verksamhetssektorer.
• Klient- och patientsäkerhetsarbetet genomförs tillsammans med föreningar och allmännyttiga samfund i serviceanordnarens område och överskrider gränserna mellan offentlig och privat tjänsteproduktion.