Verkstad om den nya strategins prioriteringar i fråga om säker läkemedelsbehandling

Verkstaden hörde till planeringen av klient- och patientsäkerhetsstrategin 2027–2031 och hade ungefär 120 deltagare. Bland deltagarna fanns sakkunniga inom läkemedelsbranschen från bland annat välfärdsområden, privata tjänsteproducenter och organisationer. 

Aktuella utmaningar inom säker läkemedelsbehandling är bland annat bristen på aktuella medicineringsuppgifter, varierande läkemedelskunskaper hos anställda inom socialvården, problem med dosdispenseringsprocessen och otillräckligt stöd vid införandet av nya handlingsmodeller. Risker orsakas också av brister i den strukturerade informationen i patientdatasystemen och av dåligt fungerande appar för läkemedelsbehandling.

Kanta-medicineringslistan ökar läkemedelsbehandlingens säkerhet

Kanta-medicineringslistan har varit efterlängtad. Där kan alla som medverkar i läkemedelsbehandlingen se patientens aktuella och enhetliga medicineringsuppgifter. Det är en betydande förändring och den införs stegvis.

Strukturerad dosering ska införas i hälso- och sjukvårdsorganisationerna före utgången av 2025. Kanta-medicineringslistan kommer att bidra till en säkrare läkemedelsbehandling bland annat genom att det inte längre är möjligt att ordinera överlappande läkemedel.  Det finns ändå en viss osäkerhet kring hur smidigt införandet av medicineringslistan går inom välfärdsområdena.  

Kunskap om läkemedelsbehandling införs i socialvårdsutbildningen

Det fanns en stor oro för läkemedelskunskaperna hos yrkesutbildade personer inom socialvården, såsom närvårdare, geronomer och socionomer. I deras utbildningar ställs varierande krav på läkemedelskunskap.

Den läkemedelsbehandling som ges vid verksamhetsenheter inom socialvården kan vara krävande. Inom hemvårds- och boendeservicen för äldre används dosdispensering allt mer, men flera problem har noterats i processerna. Inom hemvården kan det vara svårt att genomföra läkemedelsbehandlingen på ett säkert sätt om aktuella medicineringsuppgifter saknas.

Läkemedelskunskap behövs också inom småbarnspedagogiken, skolan och barnskyddet. Processen för beviljande av läkemedelstillstånd till yrkesutbildade personer som saknar utbildning inom läkemedelsbranschen är för tillfället oenhetlig. Det behövs tydligare nationella riktlinjer.

Man bör försäkra sig om läkemedelskunskaperna hos alla yrkesgrupper som deltar i läkemedelsbehandlingen. Det behövs också satsningar på introduktion och fortbildning för yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården.

Digitaliseringens möjligheter

Alla klient- och patientdatasystem möjliggör inte en obruten läkemedelsbehandlingsprocess. Strukturerade läkemedelsuppgifter behövs och bör också utnyttjas.

Det måste också satsas mer på beskrivningen av processerna inom läkemedelsförsörjningen.  Digitaliseringen medför många möjligheter, men också nya risker som bör beaktas.

Öppenvårdsapoteken deltar mer aktivt i arbetet för säker läkemedelsbehandling

Samarbetsstrukturer mellan välfärdsområdet, privata aktörer och öppenvårdsapotek behövs. Likaså mångprofessionell utveckling av läkemedelsbehandlingens säkerhet.

Vissa välfärdsområden har utvecklat fungerande samarbetsmodeller, till exempel arbetsgrupper som samlas regelbundet. I ett välfärdsområde ger apotekspersonalen utbildning i receptlära för sommarvikarierande medicine kandidater. Läkare erbjuds också utbildning om dosdispensering.

Det behövs mer stöd för införandet av modellen

I samband med nationella reformer behöver välfärdsområdena mer konkreta anvisningar som stöd för införandet. Det har observerats bland annat vid införandet av Kanta-medicineringslistan. Stödet kan vara till exempel en komihåglista.

Olika organisationer har varierande beredskap för införandet. Nya modeller kan inte heller införas utan att cheferna och ledningen förbinder sig att arbeta för säker läkemedelsbehandling.

Ett önskemål framfördes om att handboken Säker läkemedelsbehandling bör uppdateras så snart som möjligt.