Klient- och patientsäkerhet i välfärdsområdesvalet

Välfärdsområdets beslutsfattare och ledning bär ansvar för att vården, omsorgen och servicen är klient- och patientsäker
I kraven på förändring inom välfärdsområdena framhävs en effektiv och ansvarsfull användning av resurserna. Att förbättra klient- och patientsäkerheten är en central metod för att höja kvaliteten, minska det mänskliga lidandet och sänka kostnaderna. Enligt undersökningar kan upp till hälften av alla vårdrelaterade fel förhindras genom att förutse och hantera riskerna.
Förtroendet för social- och hälsovårdstjänsterna har minskat. Inför välfärdsområdesvalet finns det skäl att påminna om klienternas och patienternas rätt till säkra tjänster.
Enligt Världshälsoorganisationen WHO:s patientsäkerhetsrättigheter (2024) har klienter och patienter rätt till
- verkningsfulla och adekvata tjänster vid rätt tidpunkt
- säkra vårdprocesser och arbetsmetoder
- behörig och kompetent vårdpersonal
- säkra läkemedel och en säker och rationell användning av läkemedel
- säkra lokaler
- värdighet, respekt, icke-diskriminering, integritet och konfidentialitet
- information och stöd för beslutsfattandet
- tillgång till handlingar som berör dem själva
- att bli hörda
- delaktighet för sig själv och sina närstående.
Rätt tidpunkt innebär att klienter och patienter tillhandahålls likvärdiga tjänster utgående från sitt behov och enligt hur akut vårdbehovet är. Det innebär att var och en som behöver vård eller service ska garanteras offentliga tjänster utan att kötiden eller avståndet medför problem.
Var och en har rätt att lita på att vården eller tjänsten ges av behörig personal. Yrkeskunskap och kompetens syns i ett tryggt bemötande, god arbetspraxis och säkra vårdprocesser.
Nya arbetsformer får inte medföra oförutsedda risker för patienter och klienter. Distanstjänster och digitala tjänster samt utnyttjandet av teknologi måste vara tillgängliga och säkra för patienterna och klienterna. Det är viktigt att säkerställa att alla klienter får tjänster, även de som inte kan anlita digitala tjänster.
Delat beslutsfattande, eller åtminstone att bli hörd om sin egen tjänst, är viktigt för klientens självbestämmanderätt och egenmakt. Tjänsterna bör utvecklas utifrån den respons som man får av klienter, patienter och närstående. Klienternas, patienternas och de närståendes delaktighet i förbättringen av klient- och patientsäkerheten bör utökas.
Enligt målen i Social- och hälsovårdsministeriets klient- och patientsäkerhetsstrategi och genomförandeplan 2022–2026 ska verksamheten förstärka klienternas och patienternas rättigheter i Finland https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/163859.
Referens: WHO. Patient safety charter. World Health Organization 2024.
Välfärdsområdena är oroliga över hur personalen ska räcka till. Personalbrist leder till fördröjd eller försämrad tillgång till vård. Till exempel ett önskat läkarbesök kanske inte kan ordnas. Bristen på kompetent personal och den stora personalomsättningen utgör en belastning för personalen. God säkerhetskompetens förstärker personalens arbetshälsa och skyddar klienter och patienter från risker och skador.
Att inhämta och upprätthålla kunskap om klient- och patientsäkerhet hör till grundfärdigheterna för varje yrkesutbildad person inom social- och hälsovården. De här kunskaperna och färdigheterna förstärker den yrkesutbildade personens välbefinnande och upplevelse av sig själv som en kompetent yrkesperson. Mer kunskap bidrar till att förebygga risker, minimera skador, sänka kostnaderna, höja kvaliteten och minska det mänskliga lidandet.
Välfärdsområdena ska se till att personalen har tillräcklig kompetens och att arbetet utförs på ett säkert sätt för både medarbetare, klienter och patienter. Säkerhetskompetensen upprätthålls via fortbildning och arbetsplatsutbildning, som det inte är värt att spara på. Säkerheten skapas och förbättras också via aktivt och gott ledarskap, fungerande chefsarbete och stöd för personalens välbefinnande.
God klient- och patientsäkerhetspraxis förbättrar personalens välbefinnande och känsla av kontroll. Grundkunskaper om organisationens säkerhetspraxis och skyddsåtgärder ingår i introduktionen. Personalen bör ges introduktion också om användningen av ny teknologi.
För att förbättra klient- och patientsäkerhetskompetensen bör utbildningsorganisationer och välfärdsområden utöka samarbetet inom den utbildning som ger de kunskaper och färdigheter som behövs i arbetslivet. Via samarbete mellan välfärdsområdena och utbildningsorganisationerna kan man förbättra och säkerställa att de yrkesutbildade personernas klient- och patientsäkerhetskompetens utvecklas under hela karriären.
Inom välfärdsområdena understryks allt mer en effektiv användning av resurserna. Via uppföljning och framförhållning kan man säkerställa kvaliteten samt klient- och patientsäkerheten och samtidigt sänka kostnaderna.
Forskning visar att ungefär hälften av alla vårdrelaterade fel och skador kan undvikas genom att agera säkert, förutse risker och skydda sig från dem.
Korrigeringen av fel och skador som uppstått inom hälso- och sjukvården kostar över en miljard euro per år i Finland enligt en beräkning från Statens revisionsverk (2021). Kostnaderna för bristfällig klientsäkerhet inom socialvården är svårare att bedöma.
Genom att följa lägesbilden kan korrigerande åtgärder riktas rätt
I välfärdsområdenas datasystem samlas stora mängder information om farliga situationer, kvalitetsavvikelser och skador. Den här informationen används inte i tillräckligt hög grad för kunskapsbaserad ledning, riskhantering eller utveckling. Om välfärdsområdena hade möjlighet att följa klient- och patientsäkerhetsläget regelbundet, skulle de kunna rikta de korrigerande åtgärderna dit där de behövs mest. Det skulle förbättra klient- och patientsäkerheten och spara pengar.
Uppföljningsindikatorer finns redan: Klient- och patientsäkerhetscentret har publicerat både kvantitativa indikatorer för säkerheten och indikatorer som ger en lägesbild. Med hjälp av dem kan man också följa med spar- och anpassningsåtgärdernas inverkan på klient- och patientsäkerheten.
Uppföljningsdata behövs
En aktuell fråga är hur data om biverkningar, farliga situationer och avvikelser samt indikatordata och uppföljningsdata från egenkontrollen ska beaktas i välfärdsområdenas kunskapsbaserade ledning, riskhantering eller utveckling.
De kommande beslutsfattarna i välfärdsområdena kan påverka så att varje medarbetare inom vårdsektorn får tillräcklig säkerhetskompetens för att förebygga risker och minimera skador. Det innebär samtidigt lägre kostnader och mindre mänskligt lidande.
Välfärdsområdets beslutsfattare och ledning bär helhetsansvaret för att vården, omsorgen och servicen ordnas på ett klient- och patientsäkert sätt.
Läs våra experttexter till politiska beslutsfattare
Beställ brevet till beslutsfattare här
Kandidatens klient- och patientsäkerhetslöften i välfärdsområdesvalet

Du som kandiderar i välfärdsområdesvalet: vill du stödja klient- och patientsäkerheten? Här hittar du kommunikationsmaterial.
Klient- och patientsäkerhetscentret samordnar utvecklingen och planeringen av klient- och patientsäkerheten samt följer och utvärderar genomförandet av klient- och patientsäkerhetsstrategin inom välfärdsområdena.
Centret stöder tjänsteanordnarna och tjänsteproducenterna inom social- och hälsovården bland annat genom att
● följa klient- och patientsäkerhetens lägesbild
● förmedla evidensbaserad kunskap och god praxis
● publicera verktyg, såsom indikatorer, checklistor och handlingsmodeller
● driva sakkunnig- och forskarnätverk
● erbjuda avgiftsfri utbildning som är öppen för alla.