Tuija Ikonens blogginlägg: Öppna gardinerna – det är dags att synliggöra diagnostikproblem
Om diagnosen fördröjs innebär det att vården fördröjs, medan feldiagnoser kan leda till onödiga och skadliga behandlingar eller helt utebliven vård.
För patienterna kan diagnostiska fel vara svårare att godta än biverkningar av vården. Att diagnosen är fel eller saknas upptäcks ofta först efteråt; ett misstag har skett och är inte lätt att korrigera i efterhand.
Om tidsfönstret för botande vård har passerat, har man ingen nytta av att få rätt diagnos i efterhand. Å andra sidan innebär onödiga undersökningar som görs för säkerhets skull ett slöseri med både patientens och hälso- och sjukvårdens resurser.
Att ställa rätt diagnos är en konst
Rätt diagnos baserar sig på en stark yrkeskompetens, på en korrekt lägesbild utifrån patientens berättelse och de kliniska observationerna samt på en lyckad och upprepad kommunikation med patienter, närstående, olika yrkespersoner och enheter för diagnostik.
Dessutom ska de diagnostiska processerna och teknologin vara i skick och utföras vid rätt tidpunkt med tekniskt exakta metoder och korrekta tolkningar.
Min förståelse för diagnostikens betydelse för patientsäkerheten ökade
Den mängd kunskap som jag överöstes av under den första dagen vidgade mitt synfält och fördjupade min förståelse för en säker diagnostik. Det här är ett bortglömt och tillsvidare osynligt delområde av patientsäkerheten.
Diagnostiken sammanhänger med all verksamhet inom hälso- och sjukvården: ledarskap och organisering, processer, faciliteter, resurser, personalens kompetens och verksamhetskultur, patientinformation, dagliga rutiner, inköp och underhåll av teknologi, användargränssnitt, till och med AI. Varför talar vi inte om det här oftare?
Under mötet berättade Sue Sheridan, grundande medlem i organisationerna Patients for patient safety, om sin egen färska erfarenhet av när jouren misslyckas med den diagnostiska processen och bedömningen av vårdbehovet vid en akut sjukdom.
Tidsfönstret för att behandla sjukdomen var smalt. Sue och hennes man konsulterade AI, vilket ledde till en ny vårdkontakt. Om de inte hade gjort det, skulle tidsfönstret ha löpt ut.
Jag började tänka på finländska, också allmänt kända fall som lett till straffprocesser för att vården fördröjts. Även de grundar sig ofta på ett diagnostiskt fel eller dröjsmål. En bristfällig diagnostisk process kan leda till ett dubbelt misstag eller till och med trefaldig skada, om ett invasivt ingrepp som gjorts med bristfälliga indikationer leder till att en komplikation som kunde ha undvikits upptäcks med fördröjning.
Ny modell för bättre diagnostisk säkerhet
Vid mötet presenterades en ny modell som förbättrar den diagnostiska säkerheten. Deltagarna fick gruppvis ge egna förbättringsförslag till utkastet. För att diagnostiken ska lyckas måste man övervinna en komplex omgivning, patienternas olikhet, svagheter i systemen, den mänskliga faktorn, kommunikationsproblem och begränsade resurser.
Representanterna för olika hälso- och sjukvårdssystem i både utvecklade länder och utvecklingsländer nådde samförstånd om risker i diagnostiken samt om hur man kan förbereda sig på dem och förbättra förfarandena.
Säker diagnostik är temat för WHO:s patientsäkerhetsdag 17.9.2024. Du kan följa det finländska huvudevenemanget via Klient- och patientsäkerhetscentrets webbplats.
———
Tuija Ikonen, direktör, Klient- och patientsäkerhetscentret