Satu Koskelas blogginlägg: Uppföljningsdata från egenkontrollen bör utnyttjas av välfärdsområdenas ledning
Verkställandet av tillsynslagen har krävt ett stort arbete av välfärdsområdena när egenkontrollen har organiserats och resurserna och ansvaren fördelats. Också kunskaperna om egenkontroll har förbättrats. Samtidigt har man utrett hur ledarskapet, kvalitetsledningen, riskhanteringen och egenkontrollen förhåller sig till varandra.
Arbetet kring hur egenkontrollen ska dokumenteras fortsätter, liksom kring hur uppföljningen, utvärderingen och rapporteringen ska genomföras. En aktuell fråga är bland annat hur uppföljningsdata från egenkontrollen av tjänsterna kunde inkluderas i den högsta ledningens rapportering och kunskapsbaserade ledning. Då skulle uppföljningen verkligen bli en del av ledningssystemet och observationerna från egenkontrollen skulle styra utvecklingen av välfärdsområdenas verksamhet.
Varför bör högsta ledningen intressera sig för egenkontrollen?
Via strategisk ledning siktar man på enhetlig verksamhet mot organisationens gemensamma mål och långsiktiga målsättningar. Inom välfärdsområdena framhävs en effektiv användning av resurserna inom de ramvillkor som ställs i lagstiftningen. Genom en fungerande egenkontroll kan man säkerställa verksamhetens lagenlighet, kvalitet och klient- och patientsäkerhet. Att satsa på klient- och patientsäkerheten är betydligt billigare än att korrigera skador som uppstår på grund av säkerhetsavvikelser.
Via strategisk ledning kan man hitta centrala risker inom organisationen, bedöma deras konsekvenser och utveckla planer för att hantera riskerna. Klient- och patientsäkerhetsriskerna gäller tjänsternas tillgänglighet, kontinuitet, säkerhet och jämlikhet. De bör ingå i organisationens riskhanteringssystem.
Högsta ledningen bär helhetsansvaret för egenkontrollen
Ledningen skapar förutsättningar för en effektiv egenkontroll, riskhantering och kvalitetsledning. Ledarskapet spelar stor roll för organiseringen och övervakningen av de här processerna.
De sakkunniga som fungerar som stöd för högsta ledningen har i uppgift att fästa ledningens uppmärksamhet vid uppföljningen av klient- och patientsäkerheten. På klient- och patientsäkerhetscentrets webbplats finns modeller, beskrivningar, checklistor och indikatorer som erbjuder stöd för ledarskapet och egenkontrollen. Nyligen har representanter för välfärdsområdena gemensamt utarbetat en modell för planen för egenkontroll. Annat som kunde samutvecklas är till exempel en modell för offentlig rapportering om egenkontrollen och en riskbedömningsmodell för övervakningen av egenkontrollen.
Diskussionen, kunskapsutbytet och utvecklingsarbetet välfärdsområdena emellan har upplevts som inspirerande och belönande. Det avgörande är ändå hur egenkontrollen verkställs. Det är i högsta grad en ledarskapsfråga.
———
Skribenten Satu Koskela är ledande sakkunnig vid Klient- och patientsäkerhetscentret.