Vi behöver organisations- och utbildningsmetoder som förstärker resiliensen
Arbetet inom den prehospitala akutsjukvården medför hög belastning. Finländska förstavårdare utsätts för sociala nödsituationer och ökande hot om våld. De här upplevelserna korrelerar med sekundär traumatisk stress och utbrändhet. Å andra sidan anser förstavårdarna att en resurs i arbetet är möjligheten att frigöra sig och balansera sitt arbete samt känslan av att kunna förverkliga sig själv inom sitt yrke. De bemöts med respekt och godkännande på arbetsplatsen.
Förstavårdarna visar tecken på en otydlig yrkesroll redan i början av karriären. Det märks i en ökad personalomsättning. Även om de sammansvetsade och trygga arbetsteamen inom den prehospitala akutsjukvården är sociala stöttepelare, kan de bevisligen också visa tecken på en hårdhetskultur och till och med skuldbeläggande drag. Därför bör finländska förstavårdares resiliensresurser undersökas mer ingående än tidigare.
Resiliensens många ansikten
Resiliens hör i allmänhet ihop med begrepp som att komma tillbaka, att återhämta sig, att övervinna motgångar eller att nå en positiv anpassning efter stressfyllda händelser. En stark resiliens har bevisligen en positiv inverkan på den psykiska hälsan, självförmågan, stresståligheten och yrkesrollens tydlighet.
En stark resiliens korrelerar negativt med sårbarhet och utbrändhet. Den har en positiv korrelation med empatisk tillfredsställelse, som uppstår av att hjälpa andra och ger motvikt till empatitrötthet. Modern litteratur stöder uppfattningen att resiliens är en dynamisk, kontextberoende och processinriktad resurs.
I min avhandling användes medarbetarresiliens som teoretisk referensram. Medarbetarresiliens är medarbetarnas förmåga att använda resurser för att anpassa sig också i krävande arbetsförhållanden. Den här referensramen omfattar tre proaktiva beteendemodeller: lärande, anpassningsförmåga och utnyttjande av nätverk.
Lärandet handlar om att utveckla sig själv och sin kompetens, att aktivt söka respons och att omvärdera sin egen prestationsförmåga. Anpassningsförmågan omfattar beteendemodeller som återspeglar förmågan att utnyttja sina resurser för att anpassa sig till nya eller utmanande situationer. Genom att utnyttja nätverk kan man lära sig nya idéer via effektivt samarbete, kunskapsdelning och samarbete mellan olika team.
Resiliensen som resurs för förstavårdare
I den finländska prehospitala akutsjukvården finns många typer av krav, men också flera resurser som utvecklar de beteendemodeller som förstärker förstavårdarnas resiliens via lärande, anpassning och utnyttjande av nätverk. Tydliga yrkesvärderingar bidrar till en stark känsla av koherens, vilken samtidigt i hög grad förstärker medarbetarresiliensen. En lyckad socialisering har samband med en starkare medarbetarresiliens och förstärker rollfördelningen, uppgiftshanteringen och den sociala acceptansen.
För att kunna förstärka resiliensen på ett effektivt sätt behövs åtgärder på tre nivåer: individen, organisationen och utbildningen. Organisationer bör särskilt sträva efter att förtydliga den prehospitala akutsjukvårdens roll och stödja psykologiskt trygga arbetskulturer som möjliggör öppen diskussion om psykisk belastning och prestationsförväntningar. Samtidigt bör utbildningen fokusera inte bara på klinisk kompetens utan också på att utveckla de studerandes dynamiska tankesätt och modellera osäkerhet och empatisk omsorg.
Morning always comes: Exploring Finnish paramedic professionals’ resilience resources
Karolina Olins doktorsavhandling handlar om teamresiliens
Hösten 2025 slutförde också en annan finländsk forskare, Karolina Olin, sin doktorsavhandling om resiliens. Doktorsavhandlingen gjordes vid Karolinska institutet och handlar om teamresiliens. Olin undersöker resiliensen i anestesiläkarnas och anestesisjukskötarnas dagliga arbete i operationssalen och jämför praktiska observationer med teori. Doktorsavhandlingen presenterar en begreppsmodell för teamresiliens och preciserar definitionen av teamresiliens inom hälso- och sjukvården.
Karolina Olin är partnerskapschef i Egentliga Finlands välfärdsområde.
Team Resilience – Exploring Adaptive Management of Complexity in Healthcare
Att förebygga risker är mångfalt billigare än att korrigera följderna i efterhand. Studier visar att hälften av alla vårdrelaterade fel och skador kan undvikas genom förebyggande åtgärder och riskhantering.
I Norra Savolax välfärdsområde har man undersökt hur verkningsfull en sektorsövergripande intervention är för klienter som anlitar många tjänster. I studien observerade man att antalet klientanteckningar inom socialvården ökade en aning efter interventionen samtidigt som anteckningarna inom primärvården och den specialiserade sjukvården minskade.