Tips för distansmottagning
Via SHVS centraliserade digitala tjänster, såsom vårdbedömning, blanketter, distansmottagning och en digital hälsodatabank, är det lättare att nå hälso- och sjukvården oberoende av tid och plats. Nättjänsterna stöder också egenvården och hälsouppföljningen, vilket ger högskolestuderandena ett flexibelt sätt att ta hand om sitt eget välbefinnande.
Grundelement för en bra distansmottagning
För att man ska kunna maximera fördelarna med distansmottagning och undvika fallgropar måste verksamheten planeras och genomföras omsorgsfullt. Oberoende av den hjälp som teknologin ger är det viktigaste alltid den yrkeskunniga vårdpersonalen.
- Kommunikationen spelar en nyckelroll vid distansmottagning. Kommunikationen mellan läkaren eller sjukskötaren och patienten måste vara smidig, tydlig och effektiv. En högklassig videoanslutning och lättanvända kommunikationsverktyg är nödvändiga för att diagnoser och vårdrekommendationer ska gå fram och för att patienten ska förstå anvisningarna.
- Teknologins tillförlitlighet är en kritisk fråga. Systemen måste vara användarvänliga och säkra, så att både läkare och patienter kan använda dem utan problem. Det garanterar att patientdata alltid är tillgängliga och korrekt skyddade. Också reservsystem är viktiga för att trygga kommunikationen.
- Också vid distansmottagning ska patientsäkerheten gå i första hand. Vårdpersonalen måste kunna avgöra när distansmottagning räcker och när patienten bör hänvisas till en fysisk mottagning för noggrannare undersökning. Att patientdata behandlas på ett säkert sätt och att patienten får rätt vårdrekommendationer och följer dem är viktigt även vid distansmottagning.
- Bra anvisningar hjälper patienten att förbereda sig för distansmottagning och minskar risken för missförstånd.
Checklista för distansmottagning:
- Kontrollera att bilden syns och ljudet hörs.
- Presentera dig –ett eventuellt id-kort ska gärna synas.
- Kontrollera att du talar med rätt person.
Även om ni använder en kanal med stark autentisering kan det förekomma tekniska problem med anslutningen.
Fråga vad patienten heter (förnamn och efternamn) och begär vid behov mer information om t.ex. studieplats, hemadress eller personbeteckning. - Har patienten varit med om distansmottagning tidigare?
Påminn om att videoanslutningen är säker och att ett distansbesök motsvarar ett vanligt konfidentiellt besök. - Om du skriver eller söker information på nätet under videokontakten (t.ex. tittar på en annan skärm), förklara för patienten varifrån ljudet kommer.
- Fråga till slut hur distansmottagningen lyckades.
Känner patienten att hen klarar sig bättre med sin sjukdom eller sina symtom efter mottagningen?
Utbildningen och undervisningen om klient- och patientsäkerhet bör utvecklas och förenhetligas. För detta arbete grundas kompetenscenter, vars nätverk består av universitet, högskolor, läroanstalter på andra stadiet, välfärdsområden, aktörer inom tredje sektorn och expertorganisationer.
Klient- och patientsäkerhetscentret erbjöd sina samarbetspartner utbildning om uppträdande och påverkan via kommunikation. Utbildare var Helena Åhman som är arbetslivsprofessor inom samtalsintelligens och mental coachning vid Åbo universitets handelshögskola och en prisbelönt facklitterär författare och coach.