Sektorsövergripande samarbete ger en bättre helhetsuppfattning om klientens situation

I PALVA-studien utreds servicekedjans verkningsfullhet och kostnadseffektivitet för klienter som anlitar många tjänster. Studien genomförs med hjälp av statsunderstöd från Social- och hälsovårdsministeriet inom ramen för Finlands program för hållbar tillväxt. Studien består av fyra delstudier.

Den här artikeln handlar om delstudie 3. Den beskrivs här av delstudiens ledare Aini Pehkonen samt forskarna Anna-Sofia Holappa och Mika Kiela. I studien utreder de hur verkningsfull en sektorsövergripande intervention enligt MOTI-modellen är för klienter som behöver många tjänster. De undersöker om användningen av tjänster förändras efter MOTI-interventionen och i så fall på vilket sätt.

MOTI-interventionen förbättrar samordningen av tjänster

MOTI-interventionen är avsedd för klienter som använder tjänster inom många sektorer. Den består vanligen av en träff där man gör upp en serviceplan.

”Utöver professionella inom socialvården och hälso- och sjukvården kan MOTI-teamet omfatta till exempel medarbetare från FPA eller arbets- och näringsbyrån eller erfarenhetsexperter”, beskriver Mika Kiela. Målet är att klienten ska få svar och hjälp i flera ärenden under samma besök.

Gemensamma klienter riskerar att hamna utanför

Aini Pehkonen berättar att gemensamma klienter inom social- och hälsovården riskerar att hamna utanför tjänsterna. Hypotesen är att belastningen på primärvården och därmed också den specialiserade sjukvården ökar om socialtjänsterna inte kan tillgodose klienternas behov. ”Den som har behov av tjänster söker sig nog till dem, om det bara på något sätt är möjligt”, konstaterar Pehkonen.

I studien utreds MOTI-interventionens effekter

I studien utreder man om MOTI-interventionen minskar eller förändrar användningen av tjänster. Samtidigt jämförs MOTI-interventionens och den nuvarande praxisens kostnadseffektivitet.

I studien intresserar man sig också för vilka undergrupper det finns bland dem som anlitar många tjänster. ”Det hjälper oss att förstå hurdana livssituationer, utmaningar, sjukdomar och andra faktorer som utgör risker för att en person behöver tjänster vid flera olika enheter”, konstaterar Pehkonen.

Samtidigt får man en uppfattning om hur servicestigarna ser ut för olika undergrupper.

Studiens material

Forskarteamet presenterar preliminära deskriptiva resultat av materialet som består av 47 klienter i arbetsför ålder vilka har deltagit i MOTI-interventionen. Som referensmaterial siktar man på att få besöksdata om 800 klienter som använder många tjänster men som inte har fått träffa ett MOTI-team. På grund av problem med att få tag på material är de här uppgifterna ännu inte tillgängliga.

I studien formades undergrupper av deltagarna i MOTI-interventionen

Av deltagarna i MOTI-interventionen var över hälften 30–50-åringar, och det fanns fler kvinnor än män. Andelen ogifta och frånskilda var 40 procent. Största delen var arbetslösa eller arbetsoförmögna. Ungefär hälften av deltagarna hade barn.

Man får en uppfattning om mängden använda tjänster utifrån antalet journalanteckningar. Under året före MOTI-interventionen fanns det i genomsnitt 76 anteckningar per person.

I materialet noterades välfärdsbrister hos deltagarna i MOTI-interventionen. Över hälften hade 3–4 brister. De vanligaste av dessa var mentala störningar (85 %), ekonomiska svårigheter (70 %), neuropsykiatriska diagnoser (56 %) och traumabakgrund (43 %).

Vilka effekter hade deltagandet i MOTI-interventionen?

Förändringarna i behovet av social- och hälsovårdstjänster hos dem som deltog i MOTI-interventionen bedömdes genom att jämföra antalet klientanteckningar från social- och hälsovårdstjänster före och efter MOTI-träffen. För över hälften av deltagarna hade antalet anteckningar minskat, när man jämförde antalet ett år före respektive efter MOTI-träffen.

Förändringarna i servicebehovet bedömdes också enligt specialområde. Jämförelser gjordes mellan socialvården, primärvården och den specialiserade sjukvården genom att jämföra antalet anteckningar sex månader före respektive efter interventionen.

Den största minskningen gällde antalet anteckningar från primärvården. Också antalet anteckningar inom den specialiserade sjukvården minskade. Däremot ökade antalet anteckningar från socialvården en aning.

Forskarteamet tror att minskningen av antalet anteckningar från primärvården och den samtidiga ökningen av antalet besök inom socialvården kan vara ett tecken på att MOTI-teamet har lyckats styra klienterna till rätt hjälp.

”Helheten kan ha blivit tydligare för både klienten och de professionella. I MOTI-interventionen tilldelas klienten ofta också en ansvarig medarbetare. Då kan klienten kontakta sin egen medarbetare direkt istället för att till exempel ringa hälsostationen för att få en akuttid”, konstaterar Anna-Sofia Holappa.

Pehkonen framhåller också att det är viktigt att notera att det är frågan om en ettårig uppföljning där man kan följa både lång- och kortsiktiga effekter. Även om antalet anteckningar från den specialiserade sjukvården minskar under hela uppföljningstiden, kan en stigning observeras strax efter interventionen. ”Det är möjligt att till exempel antalet undersökningar ökar. Det är också möjligt att klienterna förbinder sig bättre till tjänsten och vet var de kan få den bästa hjälpen för sina ärenden.”

Mer information: Paljon palveluita käyttävien palveluketjun vaikuttavuus ja kustannusvaikuttavuus (PALVA) tutkimushanke