Säkra social- och hälsovårdstjänster ökar förtroendet

Inför välfärdsområdesvalet betonade Klient- och patientsäkerhetscentret klienternas och patienternas rätt till en säker vård och service. Det här budskapet är synnerligen aktuellt, för undersökningar och gallupar visar att invånarnas förtroende för social- och hälsovården har försämrats under 2020-talet samtidigt som många har upplevt problem med att få vård. Förtroendet har sjunkit i alla befolkningsgrupper, men särskilt mycket bland låginkomsttagare och ensamboende.

Vilka önskemål, behov och rättigheter har klienterna och patienterna när de anlitar social- och hälsovårdstjänster? Frågan kan granskas via Världshälsoorganisationen WHO:s patientsäkerhetsrättigheter (2024), som kan tillämpas också på klienter inom socialvården. Enligt förklaringen har klienter och patienter rätt till

1. verkningsfulla och adekvata tjänster vid rätt tidpunkt
2. säkra vårdprocesser och arbetsmetoder
3. behörig och kompetent vårdpersonal
4. säkra läkemedel och en säker och rationell användning av läkemedel
5. säkra lokaler
6. värdighet, respekt, icke-diskriminering, integritet och konfidentialitet
7. information, utbildning och stöd för beslutsfattandet
8. tillgång till handlingar som berör dem själva
9. att bli hörd
10. delaktighet för sig själva och sina närstående.

Vilken betydelse har WHO:s förklaring för finländska patienter och klienter? I en internationell jämförelse av hur patienters rättigheter tillgodoses kan vi placera oss högt. Även i Finland finns det ändå något att förbättra vid varje punkt på listan.

Tillgång, tillgänglighet, delaktighet

Det viktigaste för invånarna är att få tjänster vid rätt tidpunkt. Därför är det förståeligt att till exempel en försämrad tillgång till närtjänster samtidigt har en negativ inverkan på nöjdheten och förtroendet. I framtiden får vi se om klienternas och patienternas behov kan tillgodoses med hjälp av mobila tjänster.

Av de rättigheter som ingår i listan koncentrerar jag mig på dem som kanske är enklast att genomföra och som åtminstone inte medför stora kostnader: hur klienter och patienter är delaktiga i sina egna tjänster. Att tala om patienternas rättigheter väcker inte längre lika stor förvåning som 1992 när patientlagen trädde i kraft. I dag är det omöjligt att tala om klient- och patientsäkerhet utan att beakta klienternas och patienternas roll i deras egna tjänster och utvecklingen av dem.

Delaktighet och delat beslutsfattande ökar personens egenmakt och nöjdhet

Det är värt att tala om delaktighet och deltagande i beslut som gäller en själv, eftersom delaktighet och delat beslutsfattande ökar personens självförmåga, egenmakt och nöjdhet.

Till exempel när man gör upp vårdplanen bör delat beslutsfattande tillämpas. Delat beslutsfattande ser inte likadant ut i alla situationer, och dess omfattning påverkas av patientens eller klientens behov och önskemål.

Patienternas vilja att delta i beslutsfattandet har ökat under de senaste årtiondena, men i verkligheten får de inte delta så mycket som de skulle vilja (Nukari ym. 2023).

Att vara en människa för en annan människa

Det respektfulla bemötandets betydelse för klientupplevelsen kan inte betonas för mycket. Patienterna kan inte alltid bedöma den medicinska kompetensen, men för de flesta är ett gott bemötande lika viktigt som god vård eller service. De professionellas kommunikationsfärdigheter och klientorientering är av största vikt för att tryggheten och förtroendet ska bli återställda.