NO HARM-artiklar

Petra Kokko är konsultativ tjänsteman på Social- och hälsovårdsministeriets avdelning för styrning av social- och hälsovården och hon ansvarar för att främja effektivitetsbaserat arbete inom förvaltningsområdet för social- och hälsovård. Kokko är programchef för genomförandeprogrammet för nationell utveckling av den kunskapsbaserade ledningen och verkningsfullheten inom social- och hälsovården. Kokko intervjuades av Hanna Toiviainen.

Lasse Lehtonen tillträdde som generaldirektör för Fpa i juni 2025. Lehtonen intervjuades av programchef Hanna Toiviainen från Klient- och patientsäkerhetscentret.

Att förebygga risker är mångfalt billigare än att korrigera följderna i efterhand. Studier visar att hälften av alla vårdrelaterade fel och skador kan undvikas genom förebyggande åtgärder och riskhantering.

Klient- och patientsäkerhetscentrets Sakkunnigråd samlar centrala aktörer, professorer och utvecklingsnätverk inom branschen. Vid behov bjuder det in andra sakkunniga som kan bidra till klient- och patientsäkerhetsarbetet inom social- och hälsovården.

Med digitalt våld avses våld som sker via teknologi. Det kan också vara att begränsa användningen av sociala medier och enheter eller att kräva att få någon annans lösenord. Digitalt våld kan handla om att skrämma, hota, smutskasta eller kränka en persons privatliv.

Välfärdsområdena har börjat använda de verktyg som publicerats av Klient- och patientsäkerhetscentret. Det framgår av en enkät i november 2024.

HUS Psykiatri har gett ut den första finskspråkiga handboken med ett omfattande verktyg för att utveckla utrymmessäkerheten och förebygga självmord på psykiatriska vårdenheter.

Social- och hälsovårdspersonalens kompetens lever i ständig förändring. Rytmen i arbetslivet har tilltagit och nya tillvägagångssätt, ny teknologi och förändrade kundbehov utmanar de traditionella kompetensbehoven. Att säkerställa klient- och patientsäkerhetskompetensen har blivit allt viktigare.

För att kunna förstärka resiliensen i arbetslivet på ett effektivt sätt behövs åtgärder på individ-, organisations- och utbildningsnivå. En studie av den prehospitala akutsjukvården visar att de olika sektorernas roll bör förtydligas och att det behövs psykologiskt trygga arbetskulturer som möjliggör öppen diskussion om psykisk belastning och prestationsförväntningar. Utbildning behövs inte bara om klinisk kompetens utan också om att utveckla ett dynamiskt tänkesätt hos de studerande.