No Harm-webbinariet behandlade sparåtgärdernas konsekvenser för klient- och patientsäkerheten

Webbinariet ordnades av Klient- och patientsäkerhetscentret och inleddes av centrets direktör, professor Tuija Ikonen och experten Andreas Blanco Sequeiros från Social- och hälsovårdsministeriet. Deltagarna fick ta del av forskningsresultat från OECD, riskhanteringsstrategier inom statsrådet samt åtgärder som vidtagits i Södra Karelen och Österbotten. Avslutningsvis presenterade Tuija Ikonen utvecklingsplanerna för uppföljningen av klient- och patientsäkerhetens lägesbild. Webbinariet hölls den 6 mars 2025 och ingår i No Harm-webbinarieserien.

Katherine de Bienassis och Niek Klazinga: Ekonomiskt perspektiv på patientsäkerhet

OECD:s rapport ”The Economics of Patient Safety” konkretiserar patientsäkerhetens kostnadseffekter: enligt beräkningar hänför sig 12,6 procent av hälso- och sjukvårdsutgifterna till behandling av patientsäkerhetsskador, medan 17,5 procent hänför sig till diagnostiska fel, vilket motsvarar ca 870 miljarder amerikanska dollar per år. Dessutom utgör åtgärdandet av säkerhetsbrister cirka 15 procent av sjukhuskostnaderna. Under i genomsnitt var tionde vårdperiod på sjukhus misslyckas patientsäkerheten. De här siffrorna bör följas noggrant, för största delen av kostnaderna skulle kunna undvikas via förebyggande åtgärder och mer effektiv riskhantering.

Patientresponsen och säkerhetskulturen utgör en central del av helheten. I OECD:s PaRIS-projekt ingår patientrapporterade indikatorer för vårdupplevelser hos 107 000 patienter i 19 olika länder. Enligt resultaten hade cirka 30 procent av patienterna varit med om någon negativ händelse, och i patient- och personalenkäter har en stark korrelation observerats mellan ett ökat antal negativa händelser och en försämring av förtroendet. För att utveckla säkerhetskulturen krävs förtroende, öppenhet och datainfrastruktur med vilken organisationerna kontinuerligt lär sig av sina misstag.

Ville-Veikko Ahonen, Finansministeriet: Riskhantering och sparåtgärder inom välfärdsområdena

Välfärdsområdenas ekonomiska situation varierade stort: det förväntade underskottet för 2024 var cirka 1,2 miljarder euro, men prognoserna visar ett överskott från och med 2025. I flera områden kommer underskottet ändå att öka fram till 2026. Finansieringsmodellens tvååriga efterhandsjustering och regelbundna utvärderingar (THL/Regionförvaltningsverket, SHM) tvingar välfärdsområdena att anpassa sin verksamhet i snabb takt. I direktörernas strategier framhävs förenhetligande av handlingsmodellerna, utveckling av personalens kompetens med hjälp av lean-principerna samt förstärkning av de digitala tjänsterna och den proaktiva egenkontrollen.

Sally Leskinen och Marina Kinnunen: Välfärdsområdesdirektörernas översikter från Södra Karelen och Österbotten

Välfärdsområdesdirektörerna Sally Leskinen och Marina Kinnunen från Södra Karelens respektive Österbottens välfärdsområde delade med sig av sina erfarenheter. I Södra Karelen har man fokuserat på att minska på åtgärder som inte ger mervärde, på att förutse fel och på att övergå till kundrelationshantering. I Österbotten har man däremot satsat på digitala lösningar, delaktighet och kontinuerlig uppföljning av kvaliteten och säkerheten via systemet för egenkontroll.

Inom båda välfärdsområdena har ett starkt ledningssystem, tydliga roller, verksamhetsmål och ekonomiska mål samt mätbara resultat för dessa hjälpt att genomföra sparåtgärder på patientsäkerhetens villkor.

Återkommande hotbilder inom riskhanteringen är att anpassningsprogrammet misslyckas, personalen överbelastas, förtroendet försvagas och investeringar uteblir. De åtgärder som presenterades under webbinariet inkluderar en noggrann ekonomiuppföljning, skapande av operativa lägesbilder, stöd för personalens välbefinnande samt hantering av riskerna med införandet av ett nytt patientdatasystem.

Tuija Ikonen: Nationell lägesbild av klient- och patientsäkerheten

I Finland uppföljs klient- och patientsäkerhetsanmälningar på nationell nivå via indikatorsystem, såsom Hilmo, RAI, PFC och kvalitetsregister. En ny uppgift är att bygga upp en 360 graders lägesbild av sparåtgärdernas konsekvenser för säkerheten och göra en långsiktig trenduppföljning för åren 2023–2025. Förebyggande modeller, förstärkt förtroende och kontinuerlig uppföljning är av största vikt för att sparåtgärderna inom vården ska kunna genomföras utan att kompromissa med patientsäkerheten.