Narkotikarelaterade dödsolyckor bland ungdomar en fråga om liv och död

För de ungdomar som omkommer i narkotikarelaterade dödsolyckor har utmaningarna ofta börjat i barndomen och sammanhänger med långvariga sociala och mentala problem. När mentala problem och narkotikaproblem förekommer samtidigt blir det svårare att få tjänster. Missbrukar- och mentalvårdstjänsterna för unga är separata tjänster, även om de borde utgöra en fungerande helhet. Vårdperioderna är korta och de hjälpande parterna byts ut ofta, vilket påverkar de ungas vardag och livshantering.
Hos unga syns narkotikamissbruket inte nödvändigtvis utåt, och det kan vara svårt för de närmaste att upptäcka problemet. Övergångsskeden i livet, såsom att bli myndig, ökar narkotikaanvändningen och försvårar livshanteringen. Övergångar innebär också ändringar i tjänsterna, och när barnskyddet upphör försvagas vanligen stödåtgärderna. Skolornas kunskaper om hur man känner igen narkotikamissbruk och gör barnskyddsanmälningar varierar, vilket gör det svårare att styra de unga till rätt tjänster. Kunskapen om riskerna med blandmissbruk är otillräckliga, och det är vanligen lätt att få tag på narkotika, ofta via sociala medier.
Svarta fläckar i välfärdsservicesystemet
I sin nuvarande form motsvarar tjänsterna för ungdomar inte de individuella behoven hos missbrukande ungdomar. Möjligheten att ge missbrukarvård oberoende av personens vilja utnyttjas inte, även om narkotikamissbruk kan vara livsfarligt. Anmälningar till barnskyddet görs inte alltid, och ingen får en helhetsbild av situationen. Vården av minderåriga varierar och i regel erbjuds inte avgiftning och substitutionsbehandling med opioidläkemedel, med undantag för enskilda pilotförsök.
Under en placering inom barnskyddet ökar missbruket ofta. Övergången till eftervård innebär en stor förändring och tjänsterna blir frivilliga, vilket försvagar den ungas skyddsnät. Det varierar hur ofta polisen hänvisar till vård, och hjälp tillkallas ofta med dröjsmål. Missbrukande ungdomar använder många receptläkemedel, men om läkemedelsbehandlingen inte samordnas uppstår stora säkerhetsrisker.
Rekommendationer för bättre säkerhet
Olycksutredningscentralen (OTKES) har utrett narkotikarelaterade dödsolyckor bland ungdomar under 25 år och gett åtta rekommendationer om hur narkotikarelaterade dödsolyckor bland unga kan förebyggas. Rekommendationerna innefattar att definiera en nationellt enhetlig servicehelhet, förnya barnskyddet, utveckla eftervården, satsa på säker läkemedelsbehandling och samordning, utveckla systemet för hänvisning till vård, förbättra säkerhetskommunikationen, utnyttja tekniska lösningar och precisera hanteringen av förgiftningsuppdrag. OTKES följer genomförandet av rekommendationerna i tio års tid. Genomförandet har inletts för alla rekommendationer.

Lagen om patientens ställning och rättigheter trädde i kraft för mer än 30 år sedan och lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården för 24 år sedan. Under de här årtiondena har vi gjort framsteg som har förstärkt klienternas och patienternas roll inom social- och hälsovården.

Introduktionsdagar och användarvägledning är viktiga kunskapskällor för personer med sömnapné. Utan kunskap är det svårt att förbinda sig vid egenvården och sköta den på rätt sätt.