Ledningen av den medicintekniska kompetensen inom välfärdsområdena
I intervjuundersökningen för examensarbetet deltog elva resultatområdesdirektörer från tre olika verksamhetsområden inom Egentliga Tavastlands välfärdsområde. Undersökningen omfattade verksamhetsområdena för hälso- och sjukvård, tjänster för äldre samt familje-, social- och funktionshindertjänster, inom vilka det finns flest medarbetare som direkt medverkar i vårdarbetet.
Observationer
I min undersökning hittade jag flera möjligheter att förbättra ledarskapet. Välfärdsområdet som organisation bör stötta direktörerna, fastställa kompetensnivåer, utarbeta introduktionsprogram och erbjuda utbildning i synnerhet om lagstiftning, riskidentifiering och patientsäkerhet. Med de här metoderna kan man förbättra klient- och patientsäkerheten samt vårdens och tjänsternas kvalitet bäst.
För belöningen behöver välfärdsområdet nya metoder, som bör granskas ur strategisk synvinkel så att de hjälper oss att nå målen.
Utmaning
När en utmanande ekonomisk situation gör att arbetsbördan hopar sig ännu mer över ett mindre antal medarbetare framhävs betydelsen av kommunikation, utbildning och kompetens. Det här gäller alla verksamhetsområden och medarbetargrupper i välfärdsområdet, allt från välfärdsområdesdirektören och resultatområdesdirektören till varje enskild medarbetare. En god sak är att välfärdsområdena har medfört en klar förbättring i verksamhetens synlighet och kommunikationens effektivitet, då alla verksamhetsområden nu lyder under samma organisation och kan nås med en enda anvisning.
Utvecklingsförslag
Jag ger följande utvecklingsförslag:
- kulturanalys av organisationen
- undersökning av kompetensledningen bland enheternas teamledare
- utredning av utbildningarnas verkningsfullhet.
Ledarna i en organisation behöver systematiskt stöd av välfärdsområdet med att fastställa kompetensnivån för olika uppgifter, utarbeta introduktionsprogram och utbilda personalen. I intervjuerna påpekades också att det behövs resultatområdesspecifikt material som stöd för ledningen av den medicintekniska kompetensen.
Budskap till myndigheter och läsare
För att vi ska nå samma säkerhetsnivå som på min föregående arbetsplats inom livsmedelssäkerhetsbranschen måste också myndigheterna fortsätta effektivisera sin verksamhet. I intervjuerna framkom att en inspektion utförd av Fimea hade lett till att den medicintekniska kompetensens betydelse betonades mer än tidigare. En aktiv myndighetsverksamhet bidrar direkt till att ämnet uppmärksammas och klient- och patientsäkerheten förbättras.
Samarbetet mellan välfärdsområdena bör intensifieras och det kunde gärna finnas fler konkreta samarbetsprojekt kring utbildningsmaterial, anvisningar och goda handlingsmodeller för gemensamt bruk. Utbildningsbehoven och organisationerna är likartade och alla förpliktas av samma lagstiftning, så ett gemensamt utarbetat utbildningsmaterial betjänar hela landet.
Jag hoppas att min studie inspirerar till nya studier och konkreta åtgärder för att effektivisera ledningen av den medicintekniska kompetensen. En fungerande ledning av den medicintekniska kompetensen är viktig för att välfärdsområdena ska lyckas ordna sina tjänster på ett bra sätt.
Kompetens är
porten
till framgång
Examensarbetet kan läsas på adressen https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-202504176857
Kauro Mulari är expert inom produkthantering av medicinska produkter inom Egentliga Tavastlands välfärdsområde och studerar ledning av teknologikompetens inom ett högre examensprogram vid Tampereen ammattikorkeakoulu. Kauro deltar aktivt i nationell verksamhet bland annat i Klient- och patientsäkerhetsrådets sakkunnigråd och styrgruppen för nätverket för medicinteknisk säkerhet. På sin fritid ägnar han sig åt jakt och friluftsliv.
De sänkta behörighetskraven på vikarier för socialarbetare har väckt stor diskussion om klientsäkerheten.
Den samnordiska referensramen för kompetens och färdigheter inom patientsäkerhet, ”A Nordic framework for knowledge and skills in patient safety”, har publicerats. Avsikten är att kompetenskraven och utbildningen ska förenhetligas i enlighet med WHO:s handlingsplan för patientsäkerhet. Då kan man garantera en enhetlig och bättre kompetens och säker vård också när social- och hälsovårdspersonal flyttar till ett annat land.