Kostnaderna för bristfällig klient- och patientsäkerhet

I Finland kostar korrigeringen av fel och skador inom hälso- och sjukvården över en miljard euro per år enligt Statens revisionsverk (1). Siffran bygger på OECD:s bedömning, enligt vilken 13 procent av de totala kostnaderna för hälso- och sjukvården hänför sig till korrigerande åtgärder. Utgående från välfärdsområdenas totala kostnader på 24 miljarder euro skulle den nyaste siffran vara 1,5 miljarder euro (2). Negativa händelser inträffar under var tionde vårdperiod, och var hundrade patient råkar ut för en allvarlig incident.

Enligt ett beräknat invånarantal förbrukar negativa händelser, farliga situationer, kvalitetsavvikelser och fördröjningar åtminstone 35–45 miljoner euro i medelstora välfärdsområden och över 12 miljoner euro i de minsta välfärdsområdena. I de största områdena är kostnaden 75–95 miljoner euro per år.

Kostnaderna för bristfällig klientsäkerhet inom socialvården har inte uppskattats exakt, men de utgör märkbara tilläggskostnader utöver kostnaderna för korrigering av fel och skador som inträffat inom hälso- och sjukvården.

Orsakerna till skadorna varierar

De årliga kostnaderna för skador har bedömts ur olika synvinklar, så de värden som presenteras här är delvis överlappande. Enligt OECD:s beräkningar utgör kostnaderna för negativa händelser vid avdelningsvård 3 procent (409 miljoner euro) och för trycksår 2–3 procent (350–525 miljoner euro) av de totala kostnaderna för hälso- och sjukvården i Finland. Vårdrelaterade infektioner orsakar kostnader på 200–500 miljoner euro.

I Finland förs statistik bara över summorna för ersatta patientskador. Om dem kan man få noggranna uppgifter områdesvis. Patientskadeersättningarna uppgår till cirka 40 miljoner euro per år. Summorna utgör bara en bråkdel av de faktiska kostnaderna och innehåller bara de ersättningar som betalas till patienten för tillfälliga men eller för själva skadan. Här klarläggs inte hälso- och sjukvårdssystemets kostnader för att ta hand om patientskadan genom eventuell förlängd sjukhusvård, en ny operation eller dyr läkemedelsbehandling.

Utöver kostnaderna för direkta skador orsakas ekonomisk belastning också av avvikelser i processerna. Av de ersatta patientskadorna hänför sig 20–25 procent till fördröjningar av vården eller diagnosen. Av de ersatta patientskador som uppstått vid jouren har upp till 75 procent gällt fördröjda diagnoser (3). Hög belastning på jouren och längre avstånd försämrar möjligheten att få vård vid rätt tidpunkt. Enligt studier är en fördröjd diagnos den vanligaste patientsäkerhetsrisken inom akutvården och primärvården, och det kan ge allvarliga konsekvenser i synnerhet vid frakturer, hjärt- och kärlsjukdomar och cancer.

Läkemedelsrelaterade skador förekommer hos var femte sjukhuspatient, i synnerhet hos äldre, och de orsakar en fjärdedel av deras jourbesök inom den specialiserade sjukvården. Det är vanligt att biverkningar av läkemedel underrapporteras, även om farliga situationer vid läkemedelsbehandling är allvarliga och kan ge upphov till allvarliga skador. I Norra Savolax välfärdsområde uppgick de årliga kostnaderna till nästan 800 000 euro, och de gällde i regel personalens arbetstid och extra vårdåtgärder (4). Extrapolerat till hela Finlands hälso- och sjukvård orsakar farliga situationer vid läkemedelsbehandling årliga kostnader på ca 15,5 miljoner euro.

Det finns lösningar

Upp till 40–80 procent av olika vårdrelaterade skador kan undvikas genom att använda sig av välkänd god praxis och skyddsåtgärder. Var fjärde skada är en läkemedelsskada och åtminstone en tredjedel beror på åtgärdskomplikationer och vårdrelaterade infektioner.

Fyra av fem trycksår kan förebyggas genom att bedöma den individuella risken för trycksår, observera huden, använda skyddsutrustning och betona näringsintag, lägesändringar och tidig mobilisering.

Största delen av fallolyckorna bland äldre kan förebyggas genom att satsa på en riskfri miljö och minska på multimedicinering och läkemedelsbehandling som påverkar nervsystemet.

Genom att bibehålla de äldres funktionsförmåga och erbjuda tidiga mentalvårds- och missbrukartjänster kan man minska kostnaderna för tyngre serviceformer. Det finns evidens för att användningen av tyngre tjänster inom barnskyddet minskar om resurser aktivt inriktas på tjänster för tidigt ingripande bland barn, unga och familjer.

Sämre tillgång till vård förvärrar sjukdomarna och ökar behovet av mer krävande vård. Att behandla en långt framskriden sjukdom är dyrt. Ibland måste man avstå från aktiv behandling, och biverkningarna av behandlingarna blir mer allvarliga. Ju allvarligare följderna kan bli, desto viktigare är det att reagera snabbt.

Felaktiga diagnoser, läkemedelsbiverkningar och medicineringsfel, operationskomplikationer, infektioner, förlängda vårdperioder på vårdavdelning, intensivvårdsavdelning och rehabilitering samt förlorad arbets- och funktionsförmåga orsakar kostnader som skulle kunna undvikas. Personalens arbetstid går åt till att korrigera skador, vilket slukar stora resurser och belastar personalens välbefinnande.

Eftersom hälften av händelserna skulle kunna undvikas, kan man hypotetiskt fundera på vad minst 500 miljoner euro per år skulle kunna användas till inom vården, om skadorna kunde undvikas genom säkerhetsmetoder.  

I praktiken innebär det till exempel att sjukhusplatser och operationssalar kan användas effektivare, om patienterna inte behöver längre vårdperioder eller flera korrigerande operationer. När resurserna inte behöver användas till att korrigera fel kan de användas till att producera tjänster på ett smidigare sätt och vid rätt tidpunkt.

1. Valtiontalouden tarkastusviraston tarkastuskertomus 7/2021. Potilas- ja asiakasturvallisuuden ohjaus ja seuranta. https://www.vtv.fi/app/uploads/2021/06/VTV-Tarkastus-7-2021-Potilas-ja-asiakasturvallisuuden-ohjaus-ja-seuranta.pdf

2. Sanna-Maria Kivivuori. 8.9.2025. Potilasturvallisuutemme ei ole hyvää kansainvälistä tasoa. Mielipide. Helsingin Sanomat.

3. Potilasvahinkotietoa 1/2022 – Päivystysten potilasturvallisuus

4. Jonna-Carita Kanninen, Tuija Pakkala. 15.5.2025. Farliga situationer vid läkemedelsbehandling orsakar kostnader för välfärdsområdet. NO HARM-tidningen.