Klient- och patientsäkerhet uppkommer inte av en slump – det behövs rätt beslut

I dag har vi gått framåt på många sätt. Social- och hälsovården anses allt tydligare vara en säkerhetskritisk bransch, och säkerhetens betydelse har noterats på en helt ny nivå.

Patienter och klienter är mer medvetna om sina rättigheter och ger också mer värdefull information, när allt inte har gått bra inom den egna tjänsten. Medarbetarna i sin tur förbinder sig allt bättre vid olika skyddsåtgärder med vilka vi kan garantera säkerheten för varje klient och patient. Också på nationell nivå har vi en allt bättre uppfattning om på vilken nivå säkerheten ligger – och under årens lopp har en hel del god praxis utvecklats för att förstärka den.

Ändå varierar säkerhetsnivån fortfarande stort – såväl mellan som inom organisationer. En öppen och diskuterande kultur där det är tryggt att arbeta och lätt att göra rätt kan förändras snabbt, om det smyger in ett skuldbeläggande klimat där man försöker dölja sina fel. För att uppnå en god klient- och patientsäkerhet krävs förtroende och öppenhet – och inte heller det uppkommer av en slump.

Vilka är då de korrekta beslut som krävs för att garantera säkerheten?

För medarbetaren är korrekta beslut de där säkerheten för varje klient och patient sätts i första rummet. Om omständigheterna – såsom brådska, oklarheter eller brist på kunskap – ser ut att äventyra säkerheten, måste man våga ta timeout.

På nationell nivå har ett mycket viktigt beslut tagits i den nationella klient- och patientsäkerhetsstrategin, vars vision är att Finland ska vara ett modelland inom klient- och patientsäkerhet 2026 och att vi ska undvika de skador som kan undvikas. I den strategi som godkänts av Österbottens välfärdsområdes fullmäktige är målet att säkerheten och kvaliteten ska vara av toppklass i Norden.

Det finns alltså goda möjligheter att göra klient- och patientsäkerheten till en röd tråd i all verksamhet. Som direktör ansvarar jag för att säkerheten har högsta prioritet i alla beslut som jag föreslår. Besluten bör åtminstone granskas på förhand ur ett riskperspektiv. Vi måste veta vilka konsekvenser besluten har för klient- och patientsäkerheten – och riskbedömningen ska basera sig på en aktuell lägesbild, inte på antaganden. Såväl beslutsfattare, direktörer som medarbetare bär ansvar för säkerheten.

Nu är också rätt tidpunkt för att fokusera på att garantera klient- och patientsäkerheten i all verksamhet. En säker verksamhet är också ekonomiskt smart, för att korrigera fel är alltid dyrare än att förebygga dem. Det är framför allt det enda mänskligt värdiga sättet att agera inom social- och hälsovården.

Låt oss tillsammans höja klient- och patientsäkerheten i Finland till en ännu högre nivå under de kommande åren.