Siirry sisältöön
2/2024, Internationellt samarbete

Global patientsäkerhet: Lägesbild av utvecklingen och framtida utmaningar

I början av sommaren 2024 publicerades den första globala patientsäkerhetsrapporten. Den ger en omfattande översikt över hur patientsäkerheten utvecklas i olika länder. Genomförandet av handlingsplanen Global Patient Safety Action Plan 2021–2030 framskrider som planerat, även om utvecklingen har varit långsam inom många centrala delområden. x§

Utgående från WHO:s spetsindikatorer har de största framstegen gällt minskning av infektioner och införande av rapporteringssystem för patientsäkerhetsavvikelser.

Däremot har det gått långsamt att förbättra arbetssäkerheten och att inkludera patientsäkerhet i läroplanerna. Inte heller målen att inkludera patientrepresentanter i organisationsstrukturerna och att grunda nationella patientsäkerhetsnätverk har framskridit i önskad takt. (Bild 1).

Bild 1. Bilden visar WHO:s tio spetsindikatorer och deras procentuella resultat i blått. Målen anges inom parentes.

Säkerhetskultur

Enligt rapporten anser de flesta länderna att säkerhetskulturen är en väsentlig del av patientsäkerheten, men bara en fjärdedel av länderna har aktivt försökt utveckla den.

Till exempel säkerhetsenkäter görs bara i ungefär vart fjärde land. Det är oroväckande, för en stark säkerhetskultur är som grunden på en byggnad – den stöder hela organisationen och garanterar dess hållbarhet. Utan den utsätts organisationerna för risker, fel och farliga situationer som kan äventyra patienternas och personalens säkerhet.

Rapportering och patientsäkerhetsindikatorer

Ungefär 75 procent av länderna har fastställt patientsäkerhetsindikatorer, men bara 25 procent har börjat använda dem. Bara 18 procent av länderna publicerar årligen offentliga rapporter om patientsäkerheten.

Det är svårt att förenhetliga mätningen och rapporteringen, eftersom olika länder inte har någon gemensam praxis för vilka indikatorer som ska följas och för hur rapporteringen ska ske. Få länder har integrerat indikatorerna i sina datasystem.

Också rapporteringsmetoderna varierar. En del länder har avancerade webbaserade system, medan andra använder till exempel PDF-blanketter.

Patienternas delaktighet

Patienternas och de närståendes delaktighet kan fortfarande förbättras mycket.

Även om två tredjedelar av länderna har utarbetat informations- och utbildningsmaterial, har bara 14 procent inlett en kampanj som uppmanar patienterna att delta i egenvården och beslutsfattandet.

Patientrespons insamlas i 80 procent av länderna, men bara en fjärdedel rapporterar att patienterna informeras om vilka ändringar som har gjorts. Ungefär en fjärdedel av länderna har en modell för behandling av negativa händelser tillsammans med patienter och närstående. Det är ändå positivt att 20 procent av länderna regelbundet mäter de vårdresultat som patienterna själva anmält (PROM och PREM).

Klientsäkerhet

Rapporten fokuserar i huvudsak på patientsäkerheten på sjukhus, även om också klientsäkerheten och primärvårdens betydelse nämns.

Finland är en föregångare i arbetet för bättre klientsäkerhet, och i den nationella klient- och patientsäkerhetsstrategin är klientsäkerheten ett viktigt mål vid sidan av patientsäkerheten.

Hela WHO:s rapport finns här:
ttps://www.who.int/publications/i/item/9789240095458

Läs som följande:
2/2024, Internationellt samarbete
Sjunde nordiska konferensen om patientsäkerhet och kvalitet ordnades i Oslo

Konferensen ordnades av NSQH, dvs. Nordic Research Network for Safety and Quality in Healthcare, och Akershus universitetssjukhus. Temat var Etik – Rättvisa – Erfarenheter. Konferensen hölls den 28–30 augusti 2024 och Finland var välrepresenterat.