För att garantera en säker läkemedelsbehandling krävs systematiskt och samordnat arbete
Välfärdsområdena har inlett sitt arbete ur ett krävande utgångsläge, när olika kommuners och organisationers arbetsmetoder ska harmoniseras.
Vid samordningen av tjänster och arbetsmetoder bör man också se till att rutinerna för en säker läkemedelsbehandling blir en etablerad del av områdenas klient- och patientsäkerhetsarbete.
Expertbeskrivningen ger välfärdsområdena enhetliga riktlinjer
Med hjälp av den nationella handboken Säker läkemedelsbehandling har många organisationer redan infört planer för läkemedelsbehandling och modeller för att säkerställa kompetensen inom läkemedelsbehandling (1). De är ändå bara den synliga ”toppen på isberget” inom arbetet för säker läkemedelsbehandling.
För att fördjupa det regionala arbetet för säker läkemedelsbehandling har Klient- och patientsäkerhetscentrets utvecklingslinje för säker läkemedelsbehandling sammanställt en expertbeskrivning av tjänster och handlingsmodeller, med hjälp av vilka välfärdsområdena kan utveckla och förstärka läkemedelsbehandlingens säkerhet (2). Beskrivningen bygger på genomförandet av den nationella klient- och patientsäkerhetsstrategin (3).
Negativa händelser och farliga situationer blir dyra
Expertbeskrivningen ger välfärdsområdena enhetliga riktlinjer så att alla klienter och patienter kan garanteras en säker läkemedelsbehandling på lika villkor oberoende av boningsort. Det är viktigt, för enligt OECD:s bedömning går upp till 13 procent av kostnaderna för hälso- och sjukvården till att korrigera fel och skador som uppstått inom vården (4.) Enligt Statens revisionsverk innebär det att kvalitetsavvikelser, skador, farliga situationer och dröjsmål orsakar kostnader på över en miljard euro per år i Finland (5).
Största delen av de farliga situationerna (över 40 procent) hänför sig till läkemedelsbehandling (6). Negativa händelser till följd av läkemedelsbehandling uppskattas orsaka de näst största kostnaderna direkt efter negativa händelser som hänför sig till operationer (7). Kostnaden för en negativ händelse vid läkemedelsbehandling uppskattas vara 1 000–7 000 euro på sjukhus och hela 700–40 000 euro inom öppenvården.
Kostnader uppstår bl.a. av den arbetsmängd som korrigeringen kräver, av kostnaden för det felaktiga läkemedlet och av vården av de skador som patienten åsamkats (t.ex. då vårdtiden förlängs, patienten behöver övervakning eller till och intensivvård istället för vanlig avdelningsvård, laboratorieprover måste tas, nya läkemedel ordineras för att upphäva verkningarna).
Av skadorna skulle omkring hälften kunna undvikas genom att förutse och skydda sig mot risker. Genom att satsa på kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet kan man minska det mänskliga lidandet och sänka kostnaderna.
Enskilda åtgärder räcker inte
Enskilda åtgärder för att säkerställa en säker läkemedelsbehandling är inte tillräckligt för att korrigera situationen. Inom välfärdsområdena behövs systematisk och samordnad utveckling, förutseende riskhantering och mångprofessionellt samarbete på alla nivåer inom social- och hälsovården.
Med hjälp av expertbeskrivningen kan välfärdsområdena bedöma på vilken nivå deras arbete för säker läkemedelsbehandling ligger, vilka nationellt erkända förfaranden som har införts i området och hur arbetet för säker läkemedelsbehandling och det regionala samarbetet bör utvecklas i framtiden.
Utvecklingslinjen för säker läkemedelsbehandling är ett öppet samarbetsforum för alla professionella inom social- och hälsovården som är intresserade av säker läkemedelsbehandling. För tillfället deltar över 120 personer i nätverkets verksamhet. Verksamheten fokuserar på att sprida god praxis och verktyg för säkrare läkemedelsbehandling social- och hälsovårdsorganisationer emellan.
Källförtecknig:
- Social- och hälsovårdsministeriet. Säker läkemedelsbehandling. Handbok för upprättande av plan för läkemedelsbehandling. Red.: Laukkanen E, Ruokoniemi P. Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2021:6.
- Klient- och patientsäkerhetscentret: Lääkitysturvallisuutta edistävät rakenteet ja toimintamallit – Asiantuntijakuvaus. Tillgänglig: Lääkitysturvallisuutta edistävät rakenteet ja toimintamallit – Asiakas- ja potilasturvallisuuskeskus (asiakasjapotilasturvallisuuskeskus.fi)
- Social- och hälsovårdsministeriet. Klient- och patientsäkerhetsstrategi och genomförandeplan 2022–2026. Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2022:3.
- OECD 2020: THE ECONOMICS OF PATIENT SAFETY – From analysis to action. https://www.oecd.org/health/health-systems/Economics-of-Patient-Safety-October-2020.pdf
- Statens revisionsverk. Tarkastuskertomus 7/2021: Potilas- ja asiakasturvallisuuden ohjaus ja seuranta. Tillgänglig på adressen: https://www.vtv.fi/app/uploads/2021/06/VTV-Tarkastus-7-2021-Potilas-ja-asiakasturvallisuuden-ohjaus-ja-seuranta.pdf
- Rauhala A, Kinnunen M, Kuosmanen A, Liukka M, Olin K, Sahlström M, Roine R: Mitä vapaaehtoiset vaaratapahtumailmoitukset kertovat? Suomen Lääkärilehti 2018; 73(46): 2716–20.
- Järvelin J, Haavisto E, Kaila M: Potilasturvallisuuden kustannukset. Suomen Lääkärilehti 2010; 65(12): 1123–27.
- Batel Marques F, Penedones A, Mendes D, Alves C. A systematic review of observational studies evaluating costs of adverse drug reactions. Clinicoecon Outcomes Res. 2016; 8: 413–426 https://doi.org/10.2147/CEOR.S115689
Utbildningen och undervisningen om klient- och patientsäkerhet bör utvecklas och förenhetligas. För detta arbete grundas kompetenscenter, vars nätverk består av universitet, högskolor, läroanstalter på andra stadiet, välfärdsområden, aktörer inom tredje sektorn och expertorganisationer.
Klient- och patientsäkerhetscentret erbjöd sina samarbetspartner utbildning om uppträdande och påverkan via kommunikation. Utbildare var Helena Åhman som är arbetslivsprofessor inom samtalsintelligens och mental coachning vid Åbo universitets handelshögskola och en prisbelönt facklitterär författare och coach.