Etisk hållbarhet inom social- och hälsovården när resurserna minskar

Det här leder också till etiska frågor: Enligt vilka principer ska vård och tjänster ordnas? Vilka icke-tillgodosedda behov eller icke-genomförd vård medför de här besluten?

Etisk hållbarhet inom social- och hälsovården innebär att systemet bygger på rättvisa, jämlika och ansvarsfulla principer med respekt för människovärdet och självbestämmanderätten samt att det motsvarar invånarnas hälsorelaterade behov.

Icke-tillgodosedda behov och ogenomförd vård

Icke-tillgodosedda behov uppstår när en patient eller klient behöver vård, men inte får det. Då är det frågan om att behoven inte tillgodoses på systemnivå.

En annan typ av icke-tillgodosedda behov innebär att patienten eller klienten nog får vård, men inte rätt slags eller tillräcklig vård eller service i tid. Det kan vara handla om att behoven inte tillgodoses inom en viss process i servicesystemet eller i anordnandet av tjänster.

En tredje typ av icke-tillgodosedda behov handlar om att patientens eller klientens förväntningar och uppfattning om nödvändig vård inte uppfylls, även om vård erbjuds. Det kan till exempel gälla en situation där man vid bedömningen av vårdbehovet inte har upptäckt de faktiska behoven. Ibland kan knappa resurser leda till att en övergripande vård inte genomförs.

Icke-tillgodosedda behov inom hälso- och sjukvården har rapporterats särskilt i Finland, Kanada och Grekland. Det drabbar i mycket högre grad låginkomsttagare än höginkomsttagare.

Prioritering innebär att välja ordningsföljd

Allt det här har att göra med prioritering. Det innebär att saker, funktioner eller behov ska placeras i ordningsföljd och ofta att val måste göras. Principerna för hur valen ska göras ställer de professionella inför olika etiska situationer. När den professionella väljer att göra A istället för B vid en viss tidpunkt, väljer hen samtidigt att lämna B ogjort. Då kan resultatet bli att en viss typ av vård inte genomförs.

Det här måste ändå skiljas från situationer där båda funktionerna slutligen utförs och prioriteringen inte medför något etiskt problem. Vi måste också komma ihåg att prioritering hör till det dagliga arbetet inom hälso- och sjukvården och inte i sig innebär ogenomförd vård eller icke-tillgodosedda behov.

Prioriteringar kan ha att göra med brådskande vård, aseptisk arbetsordning, svårighetsgrad eller någon annan princip för kliniskt arbete. Om organisationen erbjuder anvisningar eller diskussion om hantering av etiska frågor samt stöd av kolleger eller direktörer, kommer enskilda professionella inte nödvändigtvis att belastas i etiskt krävande situationer, som ingår i alla vård- eller servicesituationer.

Hälso- och sjukvården bär ansvar för icke-genomförd vård

Professionella inom hälso- och sjukvården ska följa etiska anvisningar och god yrkespraxis samt upprätthålla sin kompetens, som också inkluderar etisk kompetens. Professionella ska fatta beslut där patientens bästa prioriteras. Vi tänker kanske inte alltid tillräckligt mycket på att hälso- och sjukvården också bär ansvar för vård som inte har genomförts och behov som inte har tillgodosetts och konsekvenserna av dem.

I fråga om icke-genomförd vård visar forskning klart att upprepade sådana situationer ger upphov till etisk belastning. I synnerhet vårdpersonal rapporterar att de lämnar sitt skift väl medvetna om att all vård inte har genomförts.

Moment som orsakar etisk belastning

När det gäller kunder, professionella och organisationer kan man peka ut tydliga moment där det ofta förekommer etisk belastning. Särskilda frågor som gäller tillgången till vård är tidsbristen inom primärvården, köerna inom den specialiserade sjukvården och tillgängligheten gällande mentalvårdstjänster.

Problem med tillgängligheten handlar i sin tur om bristfälligt serviceutbud i vissa områden, till exempel i glesbygden, och om språkliga och kulturella utmaningar. Det handlar också om att digitala tjänster kan vara svåra att använda för vissa grupper, såsom äldre och specialgrupper.

En tredje helhet utgörs av avbrutna vårdkedjor, till exempel när en patient förflyttas till en annan enhet utan fungerande informationsgång, när en adekvat plan för fortsatt vård saknas eller när vården av multisjuka personer inte har samordnats.

Allra sist kan vi nämna bemötandet och kommunikationen med patienten. Det kan hända att en klient eller patient inte blir hörd eller förstådd eller att hens psykosociala behov inte tillgodoses. Ibland försämras bemötandet av brist på empati och tid.

Varför behöver det här uppmärksammas?

Icke-tillgodosedda behov är i allmänhet ett tecken på att systemet fungerar dåligt och en risk för att hälsoskillnaderna ökar. Det medför också högre kostnader. Om vården fördröjs innebär det ofta att hälsofrågorna blir mer komplexa och kräver dyrare vård. Fenomenet har samband med klient- och patientsäkerheten och livskvaliteten.

Det är viktigt att etiska frågor analyseras och identifieras. Organisationerna måste förtydliga sina rutiner, system och strukturer för att kunna identifiera, hantera, lära och styra ett servicesystem som är säkert på alla sätt. Då är det lätt för kunderna att uträtta sina ärenden i olika situationer, och de professionella kan arbeta i en etiskt trygg miljö.

Det handlar samtidigt om beredskap och etisk hållbarhet. Utan etisk hållbarhet kan hälso- och sjukvården förlora sitt berättigande, sitt förtroende och slutligen sin funktionsduglighet. Ett etiskt hållbart system stöder både individens välbefinnande och hela samhällets hälsa på längre sikt.

Källor

Breno F, Marchetti D, Cattano D m.fl. 2025 Contributing factors to missed nursing care: A systematic review with clinical implications for practice and patient safety. Applied Nursing Research Oct:85:152002. doi: 10.1016/j.apnr.2025.152002.

ETENE. 2026. Sosiaali- ja terveysalan eettiset periaatteet. Valtakunnallinen sosiaali- ja terveysalan eettinen neuvottelukunta ETENE. https://etene.fi/documents/66861912/0/ETENE+Sosiaali-+ja+terveysalan+eettiset+periaatteet+13.3.2026.pdf/b50e1394-962

Gustafsson N, Leino-Kilpi H, Prga I, Suhonen R & Stolt M. 2020. Missed care from the patient’s perspective – a scoping review. Patient Preference and Adherence 14, 383-400. https://doi.org/10.2147/PPA.S238024

Kalánková, Stolt M, Scott A, Papastavrou E & Suhonen R. 2021. Unmet care needs of older people: A scoping review. Nursing Ethics 28 (2), 149-178. doi: 10.1177/0969733020948112

Lopez-Dicastillo O, Zabaleta-Del-Olmo E, Mujika A, m.fl. 2020. ”Missed nursing care” in health promotion: Raising awareness. Journal of Nursing Management 28(8):1997-2000. doi: 10.1111/jonm.13016.

OECD 2025 Health at a glance. https://www.oecd.org/en/publications/health-at-a-glance-2025_8f9e3f98-en.html

Scott P A, Harvey C, Felzmann H, m.fl. 2019. Resource allocation and rationing in nursing care: a discussion paper. Nursing Ethics 26, 1528–1539. doi: 10.1177/0969733018759831

Suhonen R, Stolt M, Habermann M, m.fl. 2018. Ethical elements in priority setting in nursing care – A scoping review. International Journal of Nursing Studies 88, 25-42. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2018.08.006.

Tønnessen S, Scott A, & Nortvedt P. 2020. Safe and competent nursing care: an argument for a minimum standard?Nurs. Ethics27, 1396–1407. doi: 10.1177/0969733020919137