Att hjälpa via chatten är krävande

De ungas psykiska hälsa väcker stor oro i Finland. Ångestsymtomen har ökat bland flickor (THL Skolhälsoenkät 2023) och mängden sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa har ökat bland unga vuxna. Också i Mannerheims Barnskyddsförbunds barn- och ungdomstelefons (116 111) chatt- och nätbrevstjänster har depressions- och ångestsymtom redan i flera år varit den vanligaste orsaken till att den unga tar kontakt.

Petteri Orpos regering har fastställt i sitt regeringsprogram att tillgången till tjänster med låg tröskel, såsom chattar, ska ökas. Behovet av att hitta lösningar på ungdomarnas situation är förståeligt, men tjänster digitaliseras nu i snabb takt och alla effekter av det är ännu inte kända.

Chattande frivilliga behöver professionellt stöd

I juni 2024 berättade Yle (programmet MOT) om den prisbelönta chatten Apua nuorille och hur dess verksamhet hade gett upphov till långvariga trauman hos minderåriga frivilligarbetare (Yle 11.6).

Chattar för barn och unga är populära stödformer med låg tröskel och erbjuds av många slags aktörer även för tillfället. Aktörerna skiljer sig från varandra exempelvis i fråga om hur de frivilliga chattjobbarna övervakas och skyddas i sitt arbete.

I många chattar finns det frivilliga chattare som inte har tillgång till omedelbart stöd av professionella, även om personerna som de möter kan befinna sig i ytterst besvärliga situationer. Chattarna besöks ofta av ungdomar med svår psykisk ohälsa och till exempel självskadebeteende.

Chatten i sig kan inte stötta eller vårda någon

För ett fungerande chattstöd krävs en stark yrkesetik samt förmåga och tid att bemöta barnen och ungdomarna. Enligt de erfarenheter MLL har fått via internationella nätverk vet man att chattarna kan få barn och ungdomar att snabbare och lättare dela med sig av saker som de ännu inte är redo att behandla. När diskussionen tar slut lämnas de ensamma med sina bekymmer. I chatten är det svårt att bedöma barnets eller den ungas välbefinnande eller verkliga tillstånd, när man inte ens hör personens röst.

Också professionella behöver utbildning om chattandet

Inte heller professionella vet direkt hur de ska bemöta ungdomar i chattarna. De behöver utbildning om hur man bemöter personer utan att se deras ansikte, om i vilken takt diskussionen ska framskrida och om förmågan att avläsa situationen i en ljudlös kommunikation. I bakgrunden behövs också strukturer som formats via erfarenhet och som hjälper en att känna igen krävande situationer i stödformer med låg tröskel, såsom chattar.

Problem som förekommer i anonyma chattar men som inte så ofta diskuteras i offentligheten är de personer som missbrukar chattarna. Lågtröskeltjänster används också av vuxna rehabiliteringsklienter som inte har fått tillräckligt med stöd på annat håll och som därför besöker barnchattar där de låtsas vara ungdomar. Utan yrkeskunnig support och övervakning kan även sådana fenomen förbli oupptäckta och lämnas på enskilda frivilligas eller medarbetares ansvar.