Merja Sahlströms blogginlägg: Mätare och indikatorer en trygghet för utsatta grupper – Hur kan kunskapsbaserad ledning bidra till säkrare tjänster?
Säkerhet är vars och ens rättighet – också när de egna resurserna inte räcker till för att värna om den själv. Äldre, närståendevårdare och ungdomar med mental ohälsa eller missbruksproblematik är exempel på grupper vars servicebehov är mångahanda och vars ställning i samhället kan vara särskilt utsatt. För att garantera en säker vård, omsorg och service för dem måste social- och hälsovården vara observant och förutseende och kunna reagera snabbt när situationen förändras.
Inom projektet Prima Botnia i Österbottens välfärdsområde sammanställdes två indikatorsystem med vars hjälp man kan identifiera servicebehoven hos de ovannämnda utsatta grupperna, bedöma tjänsternas kvalitet och säkerhet samt stödja ett kunskapsbaserat beslutsfattande.
Inte enbart prestationer utan också effekter och upplevelser
Vårt servicesystem har av tradition mätt prestationer: hur många hembesök gjordes eller hur snabbt kunde en tjänst erbjudas. Däremot har mätning av effekterna – såsom klientens eller patientens livskvalitet, funktionsförmåga eller upplevda trygghet – uppmärksammats i lägre grad. Speciellt lite mäter vi vad klienten anser om sin upplevelse och sin egen funktionsförmåga, vilket är väsentligt för verkningsfullheten.
Indikatorsystemen sammanställer för första gången i den här utsträckningen mätare och indikatorer för äldre, närståendevårdare och ungdomar med mental ohälsa eller missbruksproblematik. I indikatorsystemet ingår ett stort antal mätare och indikatorer som beskriver vårdens, omsorgens och tjänsternas säkerhet antingen direkt – såsom förekomsten av fallolyckor eller trycksår – eller indirekt via personens livskvalitet och funktionsförmåga eller tillgången till tjänster. Målet är att synliggöra också sådana faktorer som har en betydande säkerhetsdimension, även om de inte traditionellt uppfattas som egentliga säkerhetsindikatorer. Då får vi fram säkerhetsperspektiv som annars kan bli bortglömda.
Indikatorer sammanställer, underlättar och förändras med tiden
Indikatorsystemen har sammanställts för att stödja organisationernas arbete i en situation där mätare och indikatorer för patientsäkerhet är utspridda och svåra att hitta och varierar i olika källor. Det är inte meningen att alla ska införa alla indikatorer, utan varje organisation kan välja ut de som passar för de egna behoven. Det viktiga är att användningen är genomtänkt och kontrollerad. Urvalet ska alltid utgå från behoven, och användningen kopplas ihop med organisationens befintliga strukturer, processer och kunskapsbaserade ledning. På så sätt kommer indikatorsystemet att bidra till en bättre säkerhet, kvalitet och verkningsfullhet – flexibelt och ändamålsenligt.
Social- och hälsovårdens verksamhetsmiljö förändras hela tiden. Klienternas och patienternas behov, handlingsmodellerna och lagstiftningen utvecklas, så även indikatorsystemen bör upprätthållas och uppdateras regelbundet. De är aldrig färdiga eller statiska helheter, utan förändras i takt med servicesystemet.
Säkerheten är en gemensam angelägenhet
En säker vård och omsorg för utsatta grupper ligger inte på enskilda medarbetares axlar, utan de byggs upp via hela servicesystemets kapacitet att identifiera behoven, utvärdera verksamheten och kontinuerligt utveckla tjänsterna. När säkerheten synliggörs – mäts, bedöms och leds med kunskap – säkerställer vi att de som behöver hjälp får det vid rätt tidpunkt och av hög kvalitet.
Läs mer om indikatorerna och hur de utarbetas.
Text på finska i Innokylä: Ikääntyneiden ja omaishoitajien sekä miepä-nuorten turvallisuusulottuvuuksia kuvaavien mittaristojen muodostaminen sekä valittujen mittareiden pilotointi (RRP, P2, inv.1) | Innokylä
Artikkeli Mittarit turvallisuuden kuvaajina ikääntyneiden ja omaishoitajien palveluissa. Asiakas- ja potilasturvallisuuskeskuksen selvityksiä ja raportteja 2025:2. (pdf) (En svensk översättning är på kommande.)