Bloggen

Läs blogginlägget: Yrkesrelaterad språkkunskap och kommunikation är avgörande för klient- och patientsäkerheten

Social- och hälsovårdspersonalens språkkunskaper har en central betydelse för klient- och patientsäkerheten och vårdens kvalitet. I Finland, liksom i många andra västländer, är klient- och patientrelationen av diskuterande karaktär; klienter och patienter deltar aktivt i beslutsfattandet om sin egen vård och de har rätt att få begriplig information om sin situation.

Text: Satu Räsänen, specialsakkunnig, Klient- och patientsäkerhetscentret 15.6.2026

Social- och hälsovårdspersonalen behöver inte behärska språket fullständigt, utan det räcker att språket är tydligt och begripligt för klienterna och patienterna. Bristfälliga språkkunskaper kan äventyra klient- och patientsäkerheten, och därför är språkinlärningen en central del av säkerställandet av kompetensen hos social- och hälsovårdspersonal som talar främmande språk.

Språkkunskapsproblem berör ändå inte bara vården och omsorgen av klienter och patienter, utan kan också förekomma i relationen till de anhöriga och kollegerna.

Språkkunskapsproblem kan också göra det svårare för yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården att utföra sitt arbete. Till exempel en läkare med bristfälliga språkkunskaper kan inte ställa diagnos utifrån det som patienten berättar, och en sjukskötare kan inte bedöma om en äldre patient är virrig, om de inte har ett gemensamt språk.

De yrkesrelaterade språkkunskaperna förbättras genom användning

Språkkunskaperna förbättras när de används i en grupp med människor som talar samma språk. Då lär sig personen mer om språkliga rutiner och modeller. Om man tänker på språklig socialisering handlar språkkunskap om förmågan att använda språket på det sätt som förutsätts i kontexten.

Det svåra med språkinlärning är att språket inte är en enkel mekanisk kod som deltagarna tolkar enligt ett överenskommet mönster. I själva verket är språket ett redskap med vilket personerna tolkar verkligheten.

Det kan vara problematiskt att hantera skillnaden mellan skrivet och talat språk, att förstå dialekter och att lära sig yrkesjargong och terminologi. I det kliniska arbetet ingår många krävande kommunikationssituationer där även små nyanser i språket kan ha betydelse. Till exempel när läkaren ska ställa en diagnos spelar det roll om patienten beskriver sin smärta som stickande, molande, skärande eller värkande.

Ett tydligt språk är en gemensam angelägenhet, som alltid är till nytta för klienterna och patienterna. Den finsk- och svenskspråkiga personalen bör tänka på att tala tydligt. Det underlättar språkinlärningen för kollegor som talar främmande språk och bidrar därmed till en bättre klient- och patientsäkerhet.

Mer än ord

Kommunikation handlar inte enbart om språkkunskap, utan också om känsla för situationen, det vill säga hur man bemöter sina medmänniskor. För social- och hälsovårdspersonalen handlar det då särskilt klienterna, patienterna, deras anhöriga och kollegorna. I det kliniska patientarbetet bör social- och hälsovårdspersonalen kunna agera i sin yrkesroll och med en professionell attityd.

Att tala om språkkunskaper ger i viss mån en felaktig bild av de kommunikationsutmaningar som yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården ställs inför. I verkligheten kan kommunikationssituationerna vara mycket krävande, inte enbart i fråga om språkkunskaperna. I klient- och patientarbetet måste personalen oundvikligen ta ställning till svåra och etiska frågor, till exempel gällande vård mot patientens eller de anhörigas vilja.

Fungerande kommunikation byggs upp tillsammans med kunden

En yrkesutbildad person kan hantera de språkliga utmaningarna genom att lyssna noggrant, ställa preciserande frågor och inta en empatisk attityd. Klienter och patienter hjälper ofta till att hitta rätt uttryck när de upplever att kommunikationen fungerar bra.

Största delen av den social- och hälsovårdspersonal som talar främmande språk utövar sitt yrke i Finland klanderfritt. Personalens språkkunskaper måste vara på en sådan nivå att säkerheten inte äventyras, vilket orsakar press för personer som inte behärskar finska eller svenska. Å andra sidan är kunskaper i främmande språk till nytta när man vårdar internationella klienter och patienter. Dessutom kan olika etniska gruppers värderingar, normer och attityder påverka kommunikationssituationerna mer än språket gör. Också det ökande antalet distanstjänster framhäver språkkunskapernas betydelse.