Klient- och patientsäkerheten i regeringens halvtidsöversyn 2025

Halvtidsöversynen är en bra tidpunkt för att besluta om åtgärder som förstärker en ljusare framtid, skapar nya möjligheter och ökar invånarnas förtroende för social- och hälsovårdstjänsterna. Det är dags att investera i framtiden genom att sätta fart på förnyelsen av de lagstadgade förfarandena för anmälning av negativa händelser och farliga situationer genom att utnyttja smart teknologi, utveckla kunskapsproduktionen om negativa händelser och farliga situationer samt inkludera kunskapsunderlaget om klient- och patientsäkerhet i utnyttjandet av social- och hälsovårdsdata i olika sammanhang.

Finland har en unik möjlighet att vara en internationell föregångare som utvecklar nya innovationer och AI-lösningar under det pågående teknologiska brytningsskedet. Med lösningar där uppgifterna dokumenteras en enda gång sparar vi också resurser – både tid, personer och informationssystem – och besvarar samtidigt informationssystemets utmaningar och de professionellas önskemål om mindre dokumentering.

I välfärdsområdenas informationssystem samlas en stor mängd information om farliga situationer och biverkningar, men den här informationen utnyttjas inte i tillräckligt hög grad. Genom att följa lägesbilden kan vi förutse risker och vidta säkerhetsfrämjande åtgärder där behovet är störst.

För att klient- och patientsäkerheten ska förbättras måste den kunskapsbaserade ledningen och personalens säkerhetskompetens förstärkas. Då kan vi undvika onödiga kostnader, effektivisera verksamheten och tillgodose klienternas och patienternas rätt till en säker vård och service. Som stöd för beslutsfattandet sprider Klient- och patientsäkerhetscentret kunskap om indikatorer för uppföljning av säkerhetsläget och bedömning av förändringarnas konsekvenser.

Genom att följa lägesbilden kan vi rikta korrigerande åtgärder rätt

I välfärdsområdenas informationssystem samlas mycket information om farliga situationer, kvalitetsavvikelser och skador. Den här informationen används inte i tillräckligt hög grad för kunskapsbaserad ledning, riskhantering eller utveckling. Om välfärdsområdena kunde följa klient- och patientsäkerhetsläget regelbundet, skulle de kunna inrikta korrigerande åtgärder mer effektivt dit där behovet är störst. Det skulle bidra till en bättre klient- och patientsäkerhet och lägre kostnader. ­­

Det finns redan indikatorer för uppföljning av säkerheten: Klient- och patientsäkerhetscentret har publicerat kvantitativa indikatorer och lägesbildsindikatorer som utarbetats av sakkunniga. Med hjälp av dem kan man också observera spar- och anpassningsåtgärdernas konsekvenser för klient- och patientsäkerheten.

Uppföljningsdata behövs

En aktuell fråga är hur kunskap om biverkningar, tillbud och avvikelser samt indikatordata och uppföljningsdata från egenkontrollen ska beaktas i välfärdsområdenas kunskapsbaserade ledning, riskhantering och utveckling.

Beslutsfattarna och ledningen bör få tillräckliga uppföljningsdata om skador och missförhållanden så att de kan ta ett övergripande ansvar för att vården, omsorgen och tjänsterna ordnas och produceras på ett klient- och patientsäkert sätt.

Personalbristen leder till fördröjd eller försämrad tillgång till vård. Till exempel ett önskat läkarbesök kanske inte kan ordnas. Bristen på kompetent personal och den stora personalomsättningen utgör en belastning för personalen. God säkerhetskompetens förstärker personalens arbetshälsa och skyddar klienter och patienter från risker och skador.

Att inhämta och upprätthålla kunskap om klient- och patientsäkerhet hör till grundfärdigheterna för varje yrkesutbildad person inom social- och hälsovården. De här kunskaperna och färdigheterna förstärker den yrkesutbildade personens välbefinnande och upplevelse av sig själv som en kompetent yrkesperson. Mer kunskap bidrar till att förebygga risker, minimera skador, sänka kostnaderna, höja kvaliteten och minska det mänskliga lidandet.

Säkerhetskompetensen upprätthålls via fortbildning och arbetsplatsutbildning, som det inte är värt att spara på. Säkerheten skapas och förbättras också via aktivt och gott ledarskap, fungerande chefsarbete och stöd för personalens välbefinnande.

God klient- och patientsäkerhetspraxis förbättrar personalens välbefinnande och känsla av kontroll. Grundkunskaper om organisationens säkerhetspraxis och skyddsåtgärder ingår i introduktionen. Personalen bör ges introduktion också om användningen av ny teknologi.

För att garantera en säker vård och service är det nödvändigt att utveckla de yrkesutbildade personernas kunskaper och färdigheter under hela karriären.

Förtroendet för social- och hälsovårdstjänsterna har minskat. Inför välfärdsområdesvalet finns det skäl att påminna om klienternas och patienternas rätt till säkra tjänster.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO:s patientsäkerhetsrättigheter (2024) har klienter och patienter rätt till

1. verkningsfulla och adekvata tjänster vid rätt tidpunkt 
2. säkra vårdprocesser och arbetsmetoder 
3. behörig och kompetent vårdpersonal 
4. säkra läkemedel och en säker och rationell användning av läkemedel 
5. säkra lokaler 
6. värdighet, respekt, icke-diskriminering, integritet och konfidentialitet 
7. information och stöd för beslutsfattandet 
8. tillgång till handlingar som berör dem själva 
9. att bli hörda 
10. delaktighet för sig själv och sina närstående. 

Rätt tidpunkt innebär att klienter och patienter tillhandahålls likvärdiga tjänster utgående från sitt behov och enligt hur akut vårdbehovet är. Det innebär att var och en som behöver vård eller service ska garanteras offentliga tjänster utan att kötiden eller avståndet medför problem.

Var och en har rätt att lita på att vården eller tjänsten ges av behörig personal. Yrkeskunskap och kompetens syns i ett tryggt bemötande, god arbetspraxis och säkra vårdprocesser.

Nya arbetsformer får inte medföra oförutsedda risker för patienter och klienter. Distanstjänster och digitala tjänster samt utnyttjandet av teknologi måste vara tillgängliga och säkra för patienterna och klienterna. Det är viktigt att säkerställa att alla klienter får tjänster, även de som inte kan anlita digitala tjänster. 

Delat beslutsfattande, eller åtminstone att bli hörd om sin egen tjänst, är viktigt för klientens självbestämmanderätt och egenmakt. Tjänsterna bör utvecklas utifrån den respons som man får av klienter, patienter och närstående. Klienternas, patienternas och de närståendes delaktighet i förbättringen av klient- och patientsäkerheten bör utökas.

Enligt målen i Social- och hälsovårdsministeriets klient- och patientsäkerhetsstrategi och genomförandeplan 2022–2026 ska verksamheten förstärka klienternas och patienternas rättigheter i Finland https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/163859.

Referens: WHO. Patient safety charter. World Health Organization 2024.