Katja Iskalas blogginlägg: Digital hälsolitteracitet är en del av patientsäkerheten
Kan du skriva de viktigaste av dina symptom i vårdcentralens chatt, förstår spansktalande Juan distansläkarens vårdanvisningar eller kopplas sjukskötarens dator upp till nätet under hembesöket så att hen kan kolla laboratoriesvaren?
Digitaliseringen förändrar hälso- och sjukvården i snabb takt, men har kompetensen hängt med i utvecklingen?
Digital hälsolitteracitet innebär förmåga att söka, hitta, förstå och tillämpa digitala hälsouppgifter för att lösa hälsoproblem. Studier har visat att det finns brister i både de yrkesutbildade personernas och medborgarnas digitala hälsolitteracitet. Det handlar inte enbart om teknisk kompetens, utan också om patientsäkerhet. Hälso- och sjukvårdens servicesystem utvecklas i snabb takt och för de yrkesutbildade personerna är digitala färdigheter lika viktiga som kliniska färdigheter. Men hur kan man säkerställa en god digital kompetens?
Finns det forskningslitteratur om ämnet?
Inom projektet DEAHL Baltic gjordes en kartläggande litteraturöversikt på uppdrag av Klient- och patientsäkerhetscentret. Syftet med översikten var att skapa en helhetsbild av metoder för att utvärdera hälso- och sjukvårdspersonalens digitala hälsolitteracitet ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Kartläggningen gjordes genom två separata informationssökningar i internationella databaser. För studien utvaldes 33 internationella artiklar.
Vad avslöjade litteraturöversikten?
Kartläggningen visade att det ännu inte finns särskilt mycket forskningslitteratur, men att mängden ökar. Enligt litteraturen är de yrkesutbildade personernas digitala hälsolitteracitet ett viktigt delområde av patientsäkerheten. Dess betydelse ökar hela tiden när digitaliseringens roll inom hälso- och sjukvården förstärks.
Utmaningarna konstaterades vara teknologiska utmaningar (apparatur, system, brist på it-stöd), informationsgång (bristfällig kommunikation, missförstånd, bristfällig digital kompetens), informationssäkerhet (integritetsskydd, identifiering av risker) samt patientvägledning om digitala tjänster (bedömning av patientens kunskaper, skräddarsydda tjänster). Utmaningarna gäller såväl patienter som personal.
Figur 1. Utmaningar för den digitala hälsolitteraciteten.
De flesta metoderna för bedömning av den digitala hälsolitteraciteten är självvärderingsformulär (t.ex. eHeals, HLS-EU-Q) och patientsäkerhetsperspektivet ingår sällan i dem. Kopplingen mellan patientsäkerhet och digital hälsolitteracitet noterades i samband med kommunikativ kompetens, patientvägledning och förebyggande av misstag, men i utvärderingsmetoderna finns ingen systematisk bedömning av säkerhetskompetensen. En särskild utmaning utgörs av teknikens användarvänlighet, informationssäkerheten och personalens varierande digitala kompetens.
Varför är det här viktigt?
Digital hälsolitteracitet är en del av yrkeskompetensen och brister i den kan utgöra en patientsäkerhetsrisk. Personalens digitala hälsolitteracitet är avgörande för att säkerställa en god patientsäkerhet och en högklassig vård. För att den ska utvecklas kontinuerligt krävs engagemang i hela organisationen, tydlig strategisk vägledning och stöd av ledningen. I fortsättningen bör organisationerna inkludera säkerställande av den digitala kompetensen i sin kvalitetshantering. Utbildning bör ordnas för olika yrkesgrupper och man bör bedöma hur patientsäkerheten påverkas när den digitala hälsolitteraciteten utvecklas.
Säkerhet är en gemensam angelägenhet!
——————–
Skribenter:
Katja Iskala
Sini Eloranta, ledande sakkunnig, Klient- och patientsäkerhetscentret och överlärare, Turku AMK
Liisa Keikkonen, planerare, Klient- och patientsäkerhetscentret
Katja Iskala är magisterstuderande i vårdvetenskap vid Åbo universitet och det här blogginlägget bygger på en litteraturöversikt som hon gjorde under sin magisterspraktik i samband med den inledande kartläggningen inom projektet DEAHL Baltic.