Jusa Annevirtas blogginlägg: Utvecklingen av ett smart nationellt system för rapportering av negativa händelser och farliga situationer i Finland
I mitt diplomarbete som blev färdigt i februari undersökte jag utvecklingen av ett smart nationellt system för rapportering av negativa händelser och farliga situationer i Finland genom att
- fastställa de centrala kraven på rapporteringssystemet
- bedöma hur en kommersiell språkmodell lämpar sig för att skapa strukturerade anmälningar av negativa händelser ur patientdokumentation
- utreda möjligheter och utmaningar för att ta i bruk och utnyttja informationen på nationell nivå.
Diplomarbetet gjordes inom Egentliga Finlands välfärdsområde och består av en litteraturöversikt, intervjuer med läkare och myndigheter samt en proof-of-concept (PoC)-studie.
Arbetets resultat avslöjar de centrala kraven på ett smart nationellt rapporteringssystem
Separat dokumentation kan undvikas om anmälningen integreras i de befintliga systemen. De professionella är frustrerade över de nuvarande systemens oenhetlighet och betonar behovet av integrering, så att mängden överlappande arbete och dokumentation minskar.
För att informationen ska kunna utnyttjas effektivt måste jämförbarheten garanteras med hjälp av standardisering och klassificering. För tillfället är det nästan omöjligt att jämföra uppgifter, eftersom anmälningspraxisen är oenhetlig och koderna bristfälliga. I framtiden spelar EHDS och ICD-11 en viktig roll när dokumentationen förenhetligas.
Man sparar tid och informationens kvalitet förbättras när anmälningarna skapas automatiskt utifrån de professionellas dokumentering. AI kan användas också i andra skeden av anmälningsprocessen.
Respons till anmälaren är viktigt för att främja lärande och förbättra praxisen. En vanlig orsak till att händelser inte anmäls är uppfattningen om att det är onödigt, när de professionella inte ser nyttan av det och inte får respons på sina anmälningar.
PoC-studien visade språkmodellens förmåga att skapa strukturerade anmälningar ur fritt formulerad patientdokumentation
PoC-studiens resultat visade att språkmodellen klarar av att skapa strukturerade anmälningar av negativa händelser ur fritt formulerad patientdokumentation. Modellen lyckades plocka ut de väsentliga uppgifterna utan att hallucinera, men hade vissa svårigheter i synnerhet med att känna igen negativa händelser och skilja dem från andra kliniska händelser.
Möjligheter och utmaningar i det nationella genomförandet
De största hindren är underrapportering och ojämförbara uppgifter, vilket beror på den oenhetliga praxisen, anmälningskulturen och bristen på respons. För att få tillförlitliga och jämförbara uppgifter krävs nationell samordning, enhetliga processer och en kulturförändring, där rapporteringen ses som ett verktyg för lärande och utveckling. Nationellt insamlade och enhetligt rapporterade uppgifter om negativa händelser och farliga situationer skulle möjliggöra analys, jämförelse och inriktning av resurser, men för det behövs engagemang, tydligt ledarskap och tillräckliga resurser.
I och med diplomarbetet hade jag slutfört mina studier vid Aalto-universitetet, varefter arbetet har fortsatt vid Klient- och patientsäkerhetscentret, där jag arbetar med att förnya den nationella kunskapsproduktionen om negativa händelser och farliga situationer. Forskningen ger en värdefull grund för planeringen av ett smart enhetligt anmälningssystem och utnyttjandet av generativ AI vid förnyandet av anmälningsförfarandet.
Källor
- Slawomirski, L., & Klazinga, N. (2022). The economics of patient safety: From analysis to action (Health Working Papers). OECD. https://doi.org/10.1787/761f2da8-en
- Statens revisionsverk. (2021). Tarkastuskertomus 7/2021 Potilas ja asiakasturvallisuuden ohjaus ja seuranta. Valtiontalouden tarkastusvirasto.
http://urn.fi/urn:isbn:978-952-499-507-8