I strategiverkstaden om specialiserad sjukvård önskades ett starkare kunskapsunderlag som stöd för beslutsfattandet

Verkstaden hörde till planeringen av klient- och patientsäkerhetsstrategin 2027–2031 och hade ungefär 100 deltagare. Bland deltagarna fanns direktörer och sakkunniga inom social- och hälsovården från bland annat välfärdsområden, privata tjänsteproducenter och organisationer.

Kunskapsunderlaget bör förstärkas för att stödja beslutsfattandet bättre

Arbetsfördelningen och centraliseringen inom den specialiserade sjukvården är aktuella frågor när man fattar beslut om hur gemensamma resurser ska användas. Beslutsfattarna väger till exempel avgöranden om joursjukhus och förlossningssjukhus ur många olika synvinklar. Hit hör bland annat jämlikhet, tillgång, tillgänglighet, patientsäkerhet, kvalitet, tillgång till kompetent personal, verkningsfullhet, kostnadseffektivitet och regionalekonomi.

Särskilt viktigt är det att bedömningen av konsekvenserna för klient- och patientsäkerheten bygger på en aktuell nationell lägesbild och evidensbaserad kunskap. Ett starkare kunskapsunderlag är nödvändigt också för uppföljningen och utvärderingen av besluten.

Resurserna bör inriktas på bekämpning av de vanligaste skadetyperna

På lång sikt har antalet patientskadeanmälningar uppvisat en svagt stigande trend. Av de ersatta skadorna är 95 procent patientskador, som borde ha undvikits vid vården av patienten. Det är inte närapå alla utsatta patienter som gör en patientskadeanmälan.

Flest ersatta skador uppkommer inom de kirurgiska specialområdena. Skador inträffar oftast vid operationer i stöd- och rörelseorganen eller inom tandvården. Sådana åtgärder utförs också i stor mängd.

Till följd av skadorna behövs bland annat extra operationer och andra vårdåtgärder. Kostnaderna för hälso- och sjukvården och samhället är betydande. Dyrast är de skador som leder till långvarig arbetsoförmåga.

Kontinuerlig förbättring av vårdprocesserna höjer patientsäkerheten 

Patientsäkerheten kan förbättras bland annat genom introduktion, anvisningar, tydlig konsultationspraxis, effektiv kommunikation och komihåg- och checklistor. En öppen och icke-skuldbeläggande behandling av skador bör ingå i patientsäkerhets- och kvalitetsarbetet överallt.

Alla farliga situationer och skador bör gås igenom, även om patienten inte gör någon skadeanmälan. I synnerhet bör man utreda orsakerna till skadorna och försöka hitta de faktorer i processerna och verksamhetskulturen som bidrar till att skador inträffar. Kollegialt lärande och samutveckling bör styras och koordineras nationellt och främjas till exempel mellan välfärdsområden och specialområdesföreningar.

Övergångar en utmaning och möjlighet

Välfärdsområdena har satsat på olika sätt på sektorsövergripande servicehelheter och servicekedjor som innehåller vård och tjänster på både primärnivå och specialiserad nivå. När tjänster sammanslås och samordnas mellan olika yrkesutbildade personer, organisationer och sektorer, uppstår ofta både möjligheter och risker.

Klient- och patientsäkerhet betyder att tjänsterna är smidiga, kunskapsbaserade, kundorienterade och systematiskt genomförda – utan avbrott eller fel som kan äventyra klientens eller patientens välbefinnande. Också klienter, patienter och närstående spelar en avgörande roll i säkerhetsarbetet.