Bloggen

Hanna Toiviainens blogginlägg: Klient- och patientsäkerhetsdata bör utnyttjas – också inom ledarskapet

I Finland uppgår kostnaderna för bristande patientsäkerhet till över en miljard euro per år. Samtidigt stannar värdefull säkerhetsinformation i separata system och kan inte utnyttjas för utveckling, ledning och beslutsfattande inom social- och hälsovården.

Hanna Toiviainen, FD (folkhälsa), SVM, programchef, Klient- och patientsäkerhetscentret 12.11.2025

Informationen är utspridd och underutnyttjad – Finland ligger efter övriga Norden

Yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården har en lagstadgad skyldighet att anmäla negativa händelser och farliga situationer. Det innebär stora mängder information till olika myndigheter: till exempel om biverkningar av vården, såsom kirurgiska komplikationer, vårdrelaterade infektioner och skador av läkemedelsbehandling och vaccinationer, samt om tillbud vid användningen av medicintekniska produkter. Problemet är att informationen finns utspridd hos olika myndigheter och i olika register, i stället för att analyseras och rapporteras systematiskt. Också i välfärdsområdenas informationssystem samlas en hel del klient- och patientsäkerhetsinformation som inte utnyttjas i tillräcklig utsträckning. Beslutsfattare, professionella och invånare får därmed inte information om tjänsternas säkerhet och kvalitet.

Klient- och patientsäkerhetscentrets mål är att skapa en helhetsbild av klient- och patientsäkerhetsläget, med vilken man kan följa förändringen och stödja samutveckling. För att lägesbildsindikatorerna ska vara tillförlitliga behöver personalen ett enkelt sätt att anmäla situationer som de har observerat. Också indikatorerna måste definieras och informationsgången underlättas.

När informationen är tillräckligt enhetlig kan man fastställa enhetliga nationella uppföljningsindikatorer för klient- och patientsäkerheten som stöd för ledarskap och styrning. I de andra nordiska länderna har man kommit längre med utvecklingen av kunskapsunderlaget och lägesbilden av klient- och patientsäkerheten inom social- och hälsovården.

Lagreformer behövs

För att det ska vara möjligt att ta fram heltäckande klient- och patientsäkerhetsdata om social- och hälsovården behövs lagreformer under nästa regeringsperiod. De skulle samtidigt fördjupa integrationen av socialvården och hälso- och sjukvården.

I kunduppgiftslagen finns nu en skyldighet att dokumentera negativa händelser eller farliga situationer i hälso- och sjukvårdens patienthandlingar. I fortsättningen bör lagen också innefatta motsvarande skyldighet att dokumentera sådana händelser inom socialvården i socialvårdens klienthandlingar.
Begreppen för negativa händelser, farliga situationer och missförhållanden bör preciseras så att de motsvarar varandra i olika författningar (t.ex. kunduppgiftslagen, tillsynslagen).
Tillgången till, rapporteringen om och öppenheten kring de uppgifter som behövs för lägesbilden av säkerheten bör säkerställas hos anordnare och producenter samt på nationell nivå.
MittKanta och medicineringslistan bör inkludera anmälning av negativa händelser och farliga situationer enligt EHDS-förordningen.
En enhetlig klient- och patientsäkerhetslag kunde också innehålla förfaranden för utnyttjande och lärande av information om negativa händelser och farliga situationer.

En smart förnyelse av anmälningsförfarandena behövs

Anmälningsförfarandena bör förnyas så att de omfattar hela servicesystemet inom social- och hälsovården. De bör inkluderas i de organiserings- och produktionsansvariga aktörernas egenkontroll och i den nationella utvecklingen av klient- och patientsäkerheten.

På uppdrag av SHM utarbetade Klient- och patientsäkerhetscentret en helhetsplan för förnyande av anmälningsförfarandena för och kunskapsproduktionen om negativa händelser och farliga situationer. Under nästa regeringsperiod måste förutsättningar för att genomföra planen garanteras. Idén med reformen är att de uppgifter som ska anmälas i enlighet med författningar och myndighetsföreskrifter behöver dokumenteras en enda gång i klient- och patientdatasystemen, varifrån de överförs till myndigheterna och det nationella datalagret med hjälp av informationsstrukturer och ny teknologi.

Då lägesbilds- och jämförelsedata kan rapporteras ur regionala och nationella datalager underlättas den kunskapsbaserad ledningen och utvecklingen. För att de eftersträvade förnyelserna ska uppnås bör helheten ingå i statsförvaltningens informationsprojekt.

Principerna bör vara följande:

Engångsdokumenterade uppgifter som kopplas till personbeteckningen. Då behöver samma sak inte anmälas många gånger i olika format.
Minskning av överlappande dokumentering och administrativ arbetsbörda för de professionella samt en smidig överföring av information.
Utnyttjande av AI och digitala verktyg. Det möjliggör framförhållning, lärande i realtid via input och output samt automatisk analys av anmälningar.
Mångsidig användning av information för olika syften.

En smart förnyelse av anmälningsförfarandena skulle spara stora mängder tid, personalresurser och kostnader. Det innebär samtidigt att den kunskapsbaserade ledningen av servicesystemet kan baseras på faktiska säkerhetsdata.

När informationen är öppen på olika nivåer i hela landet, för beslutsfattare, tjänsteanordnare och tjänsteproducenter, professionella och invånare, ökar transparensen och befolkningens förtroende för servicesystemet. Samtidigt bidrar det till färre skador och negativa händelser inom vården och tjänsterna.

Smart teknologi möjliggör tillväxt

Finland har nu möjlighet att bli en internationell föregångare inom smart kunskapsproduktion om klient- och patientsäkerhet. Vi är inne i ett teknologiskt brytningsskede. Det kan också ge upphov till internationellt intressanta utvecklingsprojekt där även ett litet land som Finland kan spela en stor roll.

Genom att investera i modernisering av anmälningsförfarandena, utnyttjande av AI och förstärkning av kunskapsunderlaget kunde välfärdsområdena och statsmakten regelbundet följa klient- och patientsäkerhetsläget, förutse risker och rikta korrigerande åtgärder mer effektivt dit där behovet är störst. Vartannat fel och misstag kan undvikas, verksamheten effektiviseras och kostnaderna minskar. Klient- och patientsäkerheten förbättras och det mänskliga lidandet minskar.