Smart förnyelse av förfarandena för anmälning av negativa händelser och farliga situationer

Den helhetsplan och färdplan som utarbetas inom ILMO-projektet före utgången av 2026 lägger grunden för ett långsiktigt nationellt utvecklingsarbete. Genom att förnya kunskapsproduktionen i enlighet med helhetsplanen och färdplanen kan vi minska separata datainsamlingar och främja utnyttjandet av den information som insamlats via engångsdokumentering. Planen fokuserar på negativa händelser och farliga situationer som verkligen har drabbat klienter och patienter.

Syftet är att vi under kommande år ska ha tillgång till ett nationellt datalager som ger en aktuell och heltäckande lägesbild av klient- och patientsäkerheten. Uppgifterna insamlas enhetligt och i hög grad automatiserat ur klient- och patientdatasystem, regionala datareservoarer och datalager samt ur Kanta-tjänsten. De professionella inom social- och hälsovården kan få hjälp av AI med att identifiera, dokumentera och anmäla händelser samt utnyttja uppgifterna för analys och beslutsfattande.

Rapporteringen av negativa händelser inkluderas i rapporteringen för THL:s övriga kunskapsproduktion.

Utmaningar i den nuvarande situationen

Finland har inget nationellt datalager där man kan följa och utvärdera olägenheter och farliga situationer som klienter och patienter har råkat ut för i samband med vård och tjänster.

De yrkesutbildade personerna ska dokumentera uppgifter om negativa händelser och farliga situationer i kunddatasystemen och anmäla händelserna i flera olika anmälningssystem. Största delen av de här uppgifterna används ändå inte för utveckling eller riskhantering.

Ett lyckat genomförande av projektet ger följande fördelar:

Personalens arbetsbörda minskar med hjälp av engångsdokumentering och förenklade anmälningsförfaranden. Det möjliggör lärande i realtid via input och output.
Välfärdsområdena kan enklare skapa en lägesbild av klient- och patientsäkerheten. Det möjliggör egenkontroll, kunskapsbaserad ledning och samutveckling i områdena. Det sätter fart på forskning och innovationer.
Uppgifterna samlas i välfärdsområdenas datareservoarer och det nationella datalagret (THL), som används för att skapa en lägesbild av klient- och patientsäkerheten samt för att utveckla säkerheten, verkningsfullheten, styrningen och tillsynen.
Öppenheten och transparensen ökar, liksom medborgarnas förtroende för servicesystemet.

Projektets bakgrund

SHM har startat projektet som en del av det nationella genomförandeprogrammet för kunskapsbaserad ledning och verkningsfullhet inom social- och hälsovården 2024–2027.

SHM har gett Klient- och patientsäkerhetscentret i uppgift från och med 2024 att arbeta för att förnya förfarandena för anmälning av negativa händelser och farliga situationer och koordinera det här arbetet med välfärdsområdena. Det görs i samarbete med SHM och instituten inom dess förvaltningsområde samt med andra parter inom statsförvaltningen.

SHM har därtill gett centret i uppgift för 2025–2026 att genomföra ett projekt för utveckling av den nationella kunskapsproduktionen om negativa händelser och farliga situationer genom en bred kartläggning av befintliga anmälningsförfaranden och informationskällor. Före utgången av 2026 ska projektet resultera i en helhetsplan och färdplan, som lägger grunden för den nationella utvecklingen i flera år framåt i samarbete med Institutet för hälsa och välfärd (THL).