Sanna Kaskis blogginlägg: Vi måste ta ett beslut – vill vi bevara finskan som ett språk för vetenskap och expertarbete?
Säkerheten förbättras om de centrala termerna inom klient- och patientsäkerhet är tydligt definierade. Då har alla samma uppfattning om vad det är vi talar om. Därför har vi skapat en Termbank för klient- och patientsäkerhet på centrets webbplats och uppdaterar den kontinuerligt i samarbete med experter.
Samtidigt översätts begrepp inom klient- och patientsäkerhet till finska. I fjol infördes ordet Oheiskärsijä-toimintamalli för den metod som används för att stötta en medarbetare som har begått ett misstag eller på något annat sätt varit delaktig i en allvarlig incident som drabbat en patient eller klient. Det engelska begreppet för detta är Second Victim.
Vid översättning behövs experter på både språket och ämnet
I samband med översättningen konsulterades Duodecims medicinska språknämnd och ett flertal experter på klient- och patientsäkerhet. Att översätta termer är inte lätt. En ny översättning låter nästan alltid klumpig eller märklig innan den blir etablerad. Det här problemet går ändå över med tiden när ordet har fått större spridning.
Att hitta ett finskt ord för Second Victim var knepigt därför att ämnet är så känsligt. De experter som arbetar med ämnet önskade sig en term som uttrycker förståelse för upplevelserna hos den medarbetare som var delaktig i den farliga situationen. Man ville också försäkra sig om att termen inte framkallar skuldkänslor. Termen valdes slutligen utgående från vad största delen av dem som arbetar med ämnet kunde förbinda sig till.
Diskussionen återspeglade det faktum att ett ord inte bara är en räcka bokstäver eller språkljud. Ett ord bär med sig ett stort antal betydelser som beskriver vår värld.
Kan vi inte bara använda engelska när alla ändå förstår?
Språkbrukarnas attityder spelar en avgörande roll för om ett språk bibehåller sin position som ett heltäckande och mångsidigt använt språk. Som helhet är situationen för det finska språket ännu god.
Professorn i finsk-ugrisk språkforskning Janne Saarikivi (1) har ändå träffsäkert konstaterat att den största faktorn som gör finskan mer sårbar än många andra språk i samma storlek är finländarnas likgiltiga inställning till sitt eget språk. Finländarna är mycket benägna att ersätta finskan med engelska.
I finska språknämndens ställningstagande (2) konstaterades redan 2018 att vi är nära en situation där vi i det finländska samhället måste besluta om vi vill bevara vårt eget språk eller avstå från det till förmån för något annat språk. I synnerhet framfördes en oro över finskans ställning inom vetenskapen och undervisningen. Också vårt andra nationalspråk svenskan ansågs ha en begränsad och allt smalare ställning.
När ett språk förfaller krymper ofta dess användningsområde. Tidigare användes ordet kyökkikieli för ett enklare språk som pratades bara i köket eller i hemmet. I dagens läge skulle det kunna betyda att en expert kan tala finska med sin kollega på kaffepausen när de diskuterar veckoslutet men att de växlar till engelska när de återgår till jobbet.
Kan inte experter använda engelska termer sinsemellan?
Användningen av engelska termer motiveras ofta med att experter vill hålla sig till internationella termer när de kommunicerar med varandra. Inom social- och hälsovården är det ändå få saker som berör enbart experter. Systemet har inget egenvärde utan det finns till för klienterna och patienterna.
Att kunna kommunicera med klienter och patienter på ett begripligt sätt är en viktig del av säkerheten. Information från hälso- och sjukvården och socialvården bör förmedlas också till de politiska beslutsfattarna och till alla invånare.
Kom med och hjälp till!
Du kan delta i förbättringen av klient- och patientsäkerheten via språket genom att meddela Klient- och patientsäkerhetscentret om termer som borde översättas till finska eller införas i termbanken. Låt oss tillsammans se till att man kan även i fortsättningen kan prata finska också i andra sammanhang än på kaffe- eller lunchpausen!
———
(2) Suomi tarvitsee pikaisesti kansallisen kielipoliittisen ohjelman – Kotus