Siirry sisältöön

Tillsynsmyndigheterna inom social- och hälsovården är regionförvaltningsverken och Valvira. De styr och övervakar verksamheten inom social- och hälsovården.

Också de högsta laglighetsövervakarna riksdagens justitieombudsman och justitiekanslern fattar avgöranden gällande social- och hälsovården vilka bör beaktas av dem som ordnar, producerar och genomför social- och hälsovård.

Olycksutredningscentralens undersökningsområde för social- och hälsovården utreder allvarliga olyckor inom social- och hälsovården och ger rekommendationer för att motsvarande olyckor ska kunna undvikas i framtiden.

Vård i livets slutskede och avslutande av vård måste diskuteras med patienten, och motiveringarna till besluten och planen för vården i livets slutskede måste dokumenteras noggrant (12.11.2024, på finska)

Enligt utlåtandet måste man diskutera med patienten om vård i livets slutskede och avslutande av vården samt noggrant dokumentera motiveringarna till besluten och planen för vården i livets slutskede. Utlåtandet föranleds av ett klagomål som en anhörig gjorde angående ett beslut att avsluta respiratorvården för en patient med andningsförlamning och hur detta genomfördes.

Klient- och patientsäkerhetscentret anser att utlåtandet är viktigt. I grunden handlar det om att främja patientens och hens närståendes delaktighet. Enligt den nationella klient- och patientsäkerhetsstrategin är delat och gemensamt beslutsfattande alltid när det är möjligt det primära sättet att uppnå samförstånd inom hälsovården.

Fördröjning i reaktion på larm från säkerhetsarmband (12.11.2024, på finska)

Biträdande justitieombudsmannen gav välfärdsområdet och X Ab en anmärkning för framtiden. Hon konstaterade att brister i välfärdsområdets och X Ab:s verksamhet har äventyrat tillgodoseendet av klientens grundlagsenliga rätt till oundgänglig omsorg.

I avgörandet konstaterades det att såväl välfärdsområdets som tjänsteproducentens egenkontroll av riskhanteringen hade varit bristfällig. I planen för egenkontroll hade man inte tagit ställning till olika störningssituationer i tillgången till tjänster eller till beredskapen för sådana situationer.

I avgörandet betonas vikten av att tjänsteanordnarnas och tjänsteproducenternas egenkontroll också inkluderar beredskap för olika störningssituationer. Tjänsternas kontinuitet måste kunna garanteras i alla situationer.

Modellen för planen för egenkontroll



Egenkontroll och anvisningar för arbetsprocesser inom välfärdsområdena

Välfärdsområdenas egenkontroll bör också gälla utarbetandet och övervakningen av anvisningar för arbetsprocesser.

Riksdagens biträdande justitieombudsman konstaterade i sitt avgörande 29.8.2024 (EOAK/2727/2024) att välfärdsområdena genom sin egenkontroll bör förhindra situationer där en bred sektor ges anvisningar som kan äventyra minnessjuka äldre personers grundläggande rättigheter. Hon betonade också att man via egenkontrollen bör kunna ingripa bättre i oändamålsenliga arbetsprocessanvisningar.

Inom laglighetsövervakningen har man observerat att felaktig praxis ofta är en betydande orsak till att rättigheterna för utsatta klienter inte tillgodoses på ett ändamålsenligt sätt.

Valvira publicerade en föreskrift om utarbetandet och uppföljningen av planer för egenkontroll den 14 maj 2024. Föreskriften innehåller anvisningar om planernas innehåll, och för att stödja genomförandet har Klient- och patientsäkerhetscentret utarbetat en modell för planen för egenkontroll .

I tjänsteenheternas planer för egenkontroll fastställs konkret hur enheten säkerställer att lagar och anvisningar följs, så att tjänsterna är säkra och högklassiga. I biträdande justitieombudsmannens avgörande framhävs att välfärdsområdena bör ha tydliga förfaranden för egenkontroll också för att säkerställa att anvisningarna för arbetsprocesserna är lagenliga.



Yrkesutbildade personers tjänsteansvar när klienter och patienter överförs till en annan tjänst

Riksdagens biträdande justitieombudsman har behandlat bl.a. yrkesutbildade personers tjänsteansvar vid anordnandet av tjänster för äldre i sina avgöranden 29.8.2024 (EOAK/2727/2024) och 17.1.2025 (EOAK/4553/2024). För att en patient ska kunna skrivas ut krävs det att den som fattar beslutet försäkrar sig om att det är tryggt för patienten att åka hem.

Läkaren bär ansvar för att beslutet inte leder till att patienten skickas hem till otrygga eller hälsofarliga förhållanden. Om läkaren vet att patienten inte har någon trygg plats att återvända till, får patienten inte skrivas ut även om denna inte längre behöver sjukhusvård.

Yrkesutbildade personer inom socialvården ska försäkra sig om att klienten får oundgänglig omsorg i enlighet med grundlagen. Om de tjänster som behövs inte är tillgängliga ska de meddela detta till den behandlande läkaren. Läkaren ansvarar i sin tur för att oundgänglig omsorg tryggas via hälso- och sjukvårdstjänster, även om det inte är idealiskt för enheten eller de övriga patienterna.

Biträdande justitieombudsmannen betonar att varje yrkesutbildad person har ett tjänsteansvar för sin egen uppgift. En äldre person kan inte skickas hem från en hälso- och sjukvårdsenhet om man inte är säker på att det är tryggt för hen att återvända hem och att hen får tillräcklig hjälp och stöd i hemmet. Samtidigt är det inte acceptabelt att en äldre person tvingas bo på en enhet för hälso- och sjukvård medan hen väntar på att få plats på ett serviceboende.

Brister i informationsgången och övergångar från en tjänst till en annan utgör en betydande klient- och patientsäkerhetsrisk. Klient- och patientsäkerhetscentret har utarbetat ett verktyg för säkerställande av informationsgången när en klient inom hemvården överförs till en annan tjänst: Checklista för säkerställande av informationsgången.



Klientens rätt att få tydlig information och ett skriftligt beslut som kan överklagas   
I riksdagens biträdande justitieombudsmans avgörande (EOAK/1239/2024) uppmärksammas välfärdsområdet på att klienten och dennas representant har rätt att få tydlig information om olika tjänstealternativ och ett beslut om de ansökta tjänsterna.

Socialvårdspersonalen inom välfärdsområdet ska ge klienten eller hens representant begriplig information om vilka rättigheter och skyldigheter klienten har, vilka alternativ till tjänster det finns och vilka följder dessa har. Tydlig kommunikation med familjen betonas i synnerhet i en krävande helhetssituation där den familjemedlem som är klient inom funktionshinderservicen behöver ett flertal olika tjänster.

Klienten eller dennas representant har rätt att ansöka om att tjänsterna ordnas på det sätt som de önskar. När tjänsterna beviljas på något annat sätt är det med tanke på klientens rättsskydd av största vikt att klienten blir hörd och att det fattas ett överklagbart beslut om de ansökta tjänsterna.  

Genomförandet av klientsäkerheten inom socialvården har också en juridisk dimension. Vikten av att beakta rätts- och serviceprinciperna inom förvaltningen samt delaktigheten och klientens egna rättigheter betonas också i Klient- och patientsäkerhetscentrets verktyg för organisationer och professionella: Modell för planen för egenkontroll och Beskrivning av klientsäkerheten inom det sociala arbetet.


I den krävande servicehelheten för en person med intellektuell funktionsnedsättning ska klientens rättigheter säkerställas på många sätt

I riksdagens biträdande justitieombudsmans avgörande (EOAK/815/2024) uppmärksammas följande frågor i ett ärende som gäller den krävande servicehelheten för en person med funktionsnedsättning:

  • Klienten eller dennas representant kan ansöka om tjänster också muntligen. Ärendet ska anhängiggöras, behandlas och verkställas utan dröjsmål i synnerhet när avgörandet har stor betydelse för klientens dagliga liv och omständigheter.
  • Anmärkningar ska behandlas och ett skriftligt svar ska ges till klienten inom rimlig tid. Enligt anvisningar från Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Valvira är detta i regel en månad. En anmärkning är avsedd att vara en flexibel metod för att framföra en åsikt i en situation där klienten eller dennas representant önskar ändring. Behandlingsprocessen ska därför vara smidig.
  • Man bör försäkra sig om att den mångprofessionella expertgruppen har tillräcklig sakkunskap och att de anhöriga hörs när planen för självbestämmanderätten görs upp. Vid användning av begränsningsåtgärder är en adekvat och detaljerad dokumentering en förutsättning för att man i efterhand ska kunna kontrollera att de grundläggande fri- och rättigheterna har tillgodosetts, såsom ett människovärdigt bemötande, personlig frihet, integritet och trygghet. Dokumenteringen är viktig för såväl klientens som medarbetarens rättsskydd.

Genomförandet av klientsäkerheten inom socialvården har också en juridisk dimension. Vikten av att beakta rätts- och serviceprinciperna inom förvaltningen, delaktigheten och klientens egna rättigheter betonas också i Klient- och patientsäkerhetscentrets verktyg för organisationer och professionella: Modell för planen för egenkontroll, Beskrivning av klientsäkerheten inom det sociala arbetet, Introduktionsmodell för klient- och patientsäkerhet och Process- och strukturindikatorer.