Lösningar och rekommendationer som förbättrar klient- och patientsäkerheten

9.1.2025: Barns rätt at bli hörd

Läs hela lösningen: Barnets åsikt ska utredas – behöver inte utredas endast om det skulle äventyra barnets hälsa eller utveckling eller annars är uppenbart onödigt

Avgörandet gäller ett fall där den ledande socialarbetaren inom barnskyddet i välfärdsområdet hade fattat flera beslut om begränsningsåtgärder enligt barnskyddslagen för ett barn under 12 år utan att barnets åsikt hade utretts på det sätt som barnskyddslagen förutsätter.

Enligt avgörandet bör också ett litet barns delaktighet och rätt att bli hörd i ett ärende tryggas. Barnets åsikt ska höras på det sätt som barnets ålder och utvecklingsnivå förutsätter. Barnets åsikt behöver inte utredas endast i det fall att utredningen skulle äventyra barnets hälsa eller utveckling eller det i övrigt är uppenbart onödigt. Inom socialvården ligger ansvaret för barns och ungas delaktighet hos personalen. Den yrkesutbildade personen har möjlighet att överväga från fall till fall vilken betydelse barnets önskemål och åsikt ska ges.

Barnets klientsäkerhet består av flera faktorer. De professionella stöder klientsäkerheten via ett yrkesetiskt arbete och agerande som främjar klientens delaktighet. Metoder för att beakta och säkerställa delaktigheten och tillgodoseendet av klientens rättigheter ur klientsäkerhetens synvinkel beskrivs bland annat i följande verktyg som Klient- och patientsäkerhetscentret har utarbetat för organisationer och professionella.  

Barnets klientsäkerhet inom socialvården

Barns och ungas delaktighet inom socialvården

Beskrivning av klientsäkerheten inom det sociala arbetet

Modell för planen för egenkontroll

12.11.2024 Fördröjning i reaktion på larm från säkerhetsarmband

Läs hela lösningen EOAK/6328/2023: Fördröjning i reaktion på larm från säkerhetsarmband (på finska)

Biträdande justitieombudsmannen gav välfärdsområdet och X Ab en anmärkning för framtiden. Hon konstaterade att brister i välfärdsområdets och X Ab:s verksamhet har äventyrat tillgodoseendet av klientens grundlagsenliga rätt till oundgänglig omsorg.

I avgörandet konstaterades det att såväl välfärdsområdets som tjänsteproducentens egenkontroll av riskhanteringen hade varit bristfällig. I planen för egenkontroll hade man inte tagit ställning till olika störningssituationer i tillgången till tjänster eller till beredskapen för sådana situationer.

I avgörandet betonas vikten av att tjänsteanordnarnas och tjänsteproducenternas egenkontroll också inkluderar beredskap för olika störningssituationer. Tjänsternas kontinuitet måste kunna garanteras i alla situationer.

Modellen för planen för egenkontroll

29.8.2024 Egenkontroll och anvisningar för arbetsprocesser inom välfärdsområdena

Läs hela lösningen EOAK/2727/2024: Välfärdsområdets anvisning om dygnet runt-vård, utskrivning och användning av köpta tjänster för äldre (på finska)

Klaganden begärde att välfärdsområdets verksamhet i ordnandet av serviceboende för äldre skulle utredas. Enligt klagomålet har välfärdsområdets direktör gett anvisningar om att egna vårdhem inom området ska prioriteras inom dygnet runt-vård för äldre, i stället för köpta tjänster som välfärdsområdet har avtal om.

Riksdagens biträdande justitieombudsman konstaterade i sitt avgörande att välfärdsområdena genom sin egenkontroll bör förhindra situationer där en bred sektor ges anvisningar som kan äventyra minnessjuka äldre personers grundläggande rättigheter. Hon betonade också att man via egenkontrollen bör kunna ingripa bättre i oändamålsenliga arbetsprocessanvisningar.

Välfärdsområdenas egenkontroll bör också gälla utarbetandet och övervakningen av anvisningar för arbetsprocesser.

Inom laglighetsövervakningen har man observerat att felaktig praxis ofta är en betydande orsak till att rättigheterna för utsatta klienter inte tillgodoses på ett ändamålsenligt sätt.

Valvira publicerade en föreskrift om utarbetandet och uppföljningen av planer för egenkontroll den 14 maj 2024. Föreskriften innehåller anvisningar om planernas innehåll, och för att stödja genomförandet har Klient- och patientsäkerhetscentret utarbetat en modell för planen för egenkontroll .

I tjänsteenheternas planer för egenkontroll fastställs konkret hur enheten säkerställer att lagar och anvisningar följs, så att tjänsterna är säkra och högklassiga. I biträdande justitieombudsmannens avgörande framhävs att välfärdsområdena bör ha tydliga förfaranden för egenkontroll också för att säkerställa att anvisningarna för arbetsprocesserna är lagenliga.

29.8.2024 och 17.1.2025 Yrkesutbildade personers tjänsteansvar när klienter och patienter överförs till en annan tjänst

Riksdagens biträdande justitieombudsman har behandlat bl.a. yrkesutbildade personers tjänsteansvar vid anordnandet av tjänster för äldre i sina avgöranden 29.8.2024 (EOAK/2727/2024) och 17.1.2025 (EOAK/4553/2024). För att en patient ska kunna skrivas ut krävs det att den som fattar beslutet försäkrar sig om att det är tryggt för patienten att åka hem.

Läkaren bär ansvar för att beslutet inte leder till att patienten skickas hem till otrygga eller hälsofarliga förhållanden. Om läkaren vet att patienten inte har någon trygg plats att återvända till, får patienten inte skrivas ut även om denna inte längre behöver sjukhusvård.

Yrkesutbildade personer inom socialvården ska försäkra sig om att klienten får oundgänglig omsorg i enlighet med grundlagen. Om de tjänster som behövs inte är tillgängliga ska de meddela detta till den behandlande läkaren. Läkaren ansvarar i sin tur för att oundgänglig omsorg tryggas via hälso- och sjukvårdstjänster, även om det inte är idealiskt för enheten eller de övriga patienterna.

Biträdande justitieombudsmannen betonar att varje yrkesutbildad person har ett tjänsteansvar för sin egen uppgift. En äldre person kan inte skickas hem från en hälso- och sjukvårdsenhet om man inte är säker på att det är tryggt för hen att återvända hem och att hen får tillräcklig hjälp och stöd i hemmet. Samtidigt är det inte acceptabelt att en äldre person tvingas bo på en enhet för hälso- och sjukvård medan hen väntar på att få plats på ett serviceboende.

Brister i informationsgången och övergångar från en tjänst till en annan utgör en betydande klient- och patientsäkerhetsrisk. Klient- och patientsäkerhetscentret har utarbetat ett verktyg för säkerställande av informationsgången när en klient inom hemvården överförs till en annan tjänst: Checklista för säkerställande av informationsgången.

13.12.2024 Klientens rätt att få tydlig information och ett skriftligt beslut som kan överklagas   

I riksdagens biträdande justitieombudsmans avgörande (EOAK/1239/2024) uppmärksammas välfärdsområdet på att klienten och dennas representant har rätt att få tydlig information om olika tjänstealternativ och ett beslut om de ansökta tjänsterna.

Socialvårdspersonalen inom välfärdsområdet ska ge klienten eller hens representant begriplig information om vilka rättigheter och skyldigheter klienten har, vilka alternativ till tjänster det finns och vilka följder dessa har. Tydlig kommunikation med familjen betonas i synnerhet i en krävande helhetssituation där den familjemedlem som är klient inom funktionshinderservicen behöver ett flertal olika tjänster.

Klienten eller dennas representant har rätt att ansöka om att tjänsterna ordnas på det sätt som de önskar. När tjänsterna beviljas på något annat sätt är det med tanke på klientens rättsskydd av största vikt att klienten blir hörd och att det fattas ett överklagbart beslut om de ansökta tjänsterna.  

Genomförandet av klientsäkerheten inom socialvården har också en juridisk dimension. Vikten av att beakta rätts- och serviceprinciperna inom förvaltningen samt delaktigheten och klientens egna rättigheter betonas också i Klient- och patientsäkerhetscentrets verktyg för organisationer och professionella: Modell för planen för egenkontroll och Beskrivning av klientsäkerheten inom det sociala arbetet.

17.1.2025 I den krävande servicehelheten för en person med intellektuell funktionsnedsättning ska klientens rättigheter säkerställas på många sätt

I riksdagens biträdande justitieombudsmans avgörande (EOAK/815/2024) uppmärksammas följande frågor i ett ärende som gäller den krävande servicehelheten för en person med funktionsnedsättning:

• Klienten eller dennas representant kan ansöka om tjänster också muntligen. Ärendet ska anhängiggöras, behandlas och verkställas utan dröjsmål i synnerhet när avgörandet har stor betydelse för klientens dagliga liv och omständigheter.
• Anmärkningar ska behandlas och ett skriftligt svar ska ges till klienten inom rimlig tid. Enligt anvisningar från Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Valvira är detta i regel en månad. En anmärkning är avsedd att vara en flexibel metod för att framföra en åsikt i en situation där klienten eller dennas representant önskar ändring. Behandlingsprocessen ska därför vara smidig.
• Man bör försäkra sig om att den mångprofessionella expertgruppen har tillräcklig sakkunskap och att de anhöriga hörs när planen för självbestämmanderätten görs upp. Vid användning av begränsningsåtgärder är en adekvat och detaljerad dokumentering en förutsättning för att man i efterhand ska kunna kontrollera att de grundläggande fri- och rättigheterna har tillgodosetts, såsom ett människovärdigt bemötande, personlig frihet, integritet och trygghet. Dokumenteringen är viktig för såväl klientens som medarbetarens rättsskydd.

Genomförandet av klientsäkerheten inom socialvården har också en juridisk dimension. Vikten av att beakta rätts- och serviceprinciperna inom förvaltningen, delaktigheten och klientens egna rättigheter betonas också i Klient- och patientsäkerhetscentrets verktyg för organisationer och professionella: Modell för planen för egenkontroll, Beskrivning av klientsäkerheten inom det sociala arbetet, Introduktionsmodell för klient- och patientsäkerhet och Process- och strukturindikatorer.

16.4.2025 Uppföljning av behandlingstiden för anmärkningar inom välfärdsområdet

Läs helä lösningen: Uppföljning av behandlingstiden för anmärkningar inom välfärdsområdet (på finska)

Biträdande justitiekanslern har i sitt avgörande OKV/1631/70/2024 tagit ställning till ett välfärdsområdes förfarande vid anmärkningar. I samband med ett laglighetsövervakningsbesök hos välfärdsområdet den 15 november 2023, där särskilt välfärdsområdets egenkontroll granskades, framkom det att välfärdsområdet inte följde upp behandlingstiden för klagomål och anmärkningar.

En anmärkning är en rättsskyddsmetod för patienten eller klienten. Syftet med en anmärkning är att konflikter kring vården och bemötandet av patienter och klienter ska kunna avgöras på ett smidigt sätt vid verksamhetsenheten.
 
Välfärdsområdena är skyldiga att behandla anmärkningar om social- och hälsovården på behörigt sätt och inom skälig tid samt att motivera svaret på det sätt som ärendets natur kräver. Välfärdsområdet ska i sista hand säkerställa via egenkontroll att anmärkningsförfarandet fungerar.
 
Biträdande justitiekanslern anser att behandlingen av anmärkningar ska inledas i praktiken utan dröjsmål när de har inkommit. Skälig tid för att besvara en anmärkning har i allmänhet ansetts vara cirka en månad eller 1–2 månader om ärendet är extra problematiskt och kräver utredning. 
 
Klient- och patientsäkerhetscentret anser att tillgodoseendet av klienternas och patienternas rättigheter är en av hörnstenarna för klient- och patientsäkerheten. Med hjälp av anmärkningar från klienter, patienter och deras närstående kan tjänsteanordnare och tjänsteproducenter också få information om missförhållanden som behöver åtgärdas omedelbart eller mer allmän information som hjälper dem att förbättra tjänsternas och vårdens kvalitet och säkerhet.
 
Bland Klient- och patientsäkerhetscentrets anvisningar för klienter och patienter finns bl.a. anvisningar om vad man ska göra om man är missnöjd med servicen eller vården inom social- och hälsovården.
 
Bland Klient- och patientsäkerhetscentrets verktyg för professionella och organisationer finns bl.a. en modell för planen för egenkontroll. Kapitel 3.5 i planen handlar om hur likabehandling, delaktighet och klientens/patientens ställning och rättigheter säkerställs.

12.11.2024 Diskussion och dokumentation om vård i livets slutskede

Läs helä lösningen: Vård i livets slutskede och avslutande av vård måste diskuteras med patienten, och motiveringarna till besluten och planen för vården i livets slutskede måste dokumenteras noggrant (på finska)

Enligt utlåtandet måste man diskutera med patienten om vård i livets slutskede och avslutande av vården samt noggrant dokumentera motiveringarna till besluten och planen för vården i livets slutskede. Utlåtandet föranleds av ett klagomål som en anhörig gjorde angående ett beslut att avsluta respiratorvården för en patient med andningsförlamning och hur detta genomfördes.

Klient- och patientsäkerhetscentret anser att utlåtandet är viktigt. I grunden handlar det om att främja patientens och hens närståendes delaktighet. Enligt den nationella klient- och patientsäkerhetsstrategin är delat och gemensamt beslutsfattande alltid när det är möjligt det primära sättet att uppnå samförstånd inom hälsovården.